Hej! 

Vi har varit lediga hela dagen och hela helgen som stundar, jag njuuuuuter :-)

Jag har hunnit med att sova länge, sedan suttit och lekt lite i Photoshop medan Johan var på jobbet, lagade korvstroganoff tills han slutade och sedan åt vi en sen middag hos mamma med pojkvän och satt där och drack vin (vuxenpoäng? Nja, det var inte så vidare gott...) och spelade Yatzy under ett par timmar.

Sedan registrerade vi oss på en jättefin lägenhet i Umeå som vi förhoppningsvis kommer få mail om i och med den långa kötiden vi båda har, jag hoppas och ber! Och så såg vi alldeles precis en film med Gerard Butler och nu ska jag mysa ner mig under täcket med min favorit ♥

Hej och HALLELUJAH säger jag bara!!!! 

Det blir att gräva i marken till hösten! Jag kom in på mitt förstahandsval (och andrahandsval, men det tänker jag inte välja) nämligen Arkeologiprogrammet i Umeå! Hej och hå, här kommer Indiana Jones nummer 2 :-)

Hej!

Såklart fick man kravla sig upp ur sängen 06:30 imorse ändå då killen som verkligen MÅSTE byta pass och gå mitt morgonpass inte hade sagt något till säljledarna utan säkerligen tagit för givet att JAG skulle sagt det till Johan, bara för att jag bor ihop med en sådan. Men vet ni vad? Vi pratar inte om jobbet hemma. Vi kan säga ett par ord om hur dagen varit, om det hänt något speciellt, men vad fan, det är det enda! Och om det är någon som absolut måste byta med mig så är det deras uppgift att tala om det för dem, end of story. Åh, jag är så förbannad.

Sen kommer han till jobbet ändå 07:45 och blänger på mig, men det som gör mig mest arg är att han trots allt fick jobba när han inte ens var schemalagd!!! Min andra kompis som också jobbar här fick inte det när han kom in till fel pass!!! Det spelar ingen roll om man är gift eller bröder eller blodsystrar eller ens goda vänner, regler är ta mig fan regler och ska följas!

Med andra ord gör det ingenting om vi andra också kommer in lite när vi vill här fram över, det enda vi behöver göra är att le lite och säga "åh, jag visste inte om att man måste säga åt säljledarna om man byter pass med någon" och så vips, får vi jobba hur vi vill. Eller?!

Åh jag vill bara slå någon just nu. Tillråga på allt så har den killen alltid något jäkelskap på gång med mig eller Frida, visserligen oftast på skoj men igår när jag satt med kund så sprutade han senap rakt i ansiket på mig. Hur många hjärnceller saknas när man gör det?! Grrr!!!

Jag är less på att alltid få vika mig efter andras viljor, jag har alltid haft svårt för att säga nej till saker jag inte vill göra så vida det inte handlar om röka eller snusa eller dricka då förstås. Jag bytte pass för att vara snäll, och vad får man tillbaka?! Senap i ansiket och en jävla massa sura blickar för att JAG inte har sagt nåt när det är HAN som ville byta!! Sedan är allt precis som vanligt när man kommer till jobbet och Johan viftar med handen och säger lite lätt att han visst får jobba fastän han inte är schemalagd. ALLTSÅ DET ÄR SÅ JAG VILL STRYPA NÅGON!

Tänker aldrig någonsin byta pass med någon eller vara snäll för att glädja andra. Hädanefter tänker jag bara göra det jag själv tycker och vill och ge blanka fan i om jag trampar någon på tårna under tiden. Så den där killen kan ta sitt förbaskade pass och köra upp den i ars... för med mig har du tjafsat med för sista gången!

Hej!

Lunchen är uppäten och godkänd, min händiga man ställde sig vid spisen i morse och levererade en liknande rätt som den vi åt igår och den var supergod! Han kan när han vill, den saken är klar :-) Nu är det jobb som gäller i nästan tre timmar till och därefter far jag en sväng till Nyborg och till Frida, eventuellt till det lilla huset vid älven också (mitt hus) och kollar om mitt paket har kommit eller om pappa är hemma. Jag har sovmorgon imorgon också då jag jobbar till åtta men sen är det heeeelg, redan, och denna gång är jag ledig hela fredag-lördag-söndag.

Vad jag ska göra åt mina lediga timmar har jag absolut ingen aning om. Jag hoppas givetvis på fint väder så vi kan fara till stugan men det får sällskapet avgöra, Johan är ju också ledig så man måste väl passa på att göra något annat än att bara komma hem från jobbet och sätta sig vid datorn/teven/spisen även om det inte gör mig någonting, bara jag får vara i hans sällskap så kan jag göra precis vad som helst och ändå vara glad. Vi har varit tillsammans i drygt ett år och jag är fortfarande lika töntigt nykär, hoppas det aldrig går över!

Eller också kikar vi på lägenheter i helgen, i och med att antagningsbeskedet kommer imorgon. Hehu. Time will tell. Nu ska jag köra igenom de sista timmarna och sedan bara njuta av att det snart är helg och hoppas på att solen tycker det samma och lyser lite extra just då :-)

Hej!

Imorgon kommer antagningsbeskedet på vad man ska göra under resten av ens liv och jag tror inte för en sekund på att jag kommer in på mitt förstahandsval, det som jag verkligen vill, men jag hoppas och ber. Jag vet inte varför jag är så sugen på att studera - månaderna innan studenten var oerhört energitagande och riktigt, riktigt jobbiga - men det är någonting med hela idén om att skaffa en lägenhet ihop med Johan, gå skola, flytta någonstans och börja ett nytt liv som lockar mig.

Jag är överfull av stress inför att jag inte vet hur min framtid ser ut ens om en månad, ens om en vecka eller en dag, och det är tankar på om jag kommer in på skolan i Umeå så måste jag jobba samtidigt, och både jag och Johan måste först och främst hitta ett jobb i så fall. Och en lägenhet. Och det var 243 intresseanmälningar igår på en enda lägenhet i Umeå... på en hemsida jag visserligen varit medlem sedan 2008 och Johan sedan 2006 så en lägenhet får vi oss nog allt om vi anmäler oss... men... Blergh, det är samtidigt så jävla jobbigt att bli vuxen.

Vad händer om vi flyttar till Stockholm och fortsätter att jobba på Silja? Det är också en idé som lockar lite, men då ska man ha en lägenhet och att hitta en sådan på en och en halv månad, dessutom i krokarna runt Värtahamnen... det rimmar ganska dåligt. Men ingenting är omöjligt, så vi får se vart vi hamnar om en månad. Kanske här... kanske där, kanske utomlands eller kanske ingenstans annat än här. Det enda jag är hundra procent säker på är att jag vill tillbringa mitt liv med Johan och att inte få göra det, det är fullständigt otänkbart ♥

Hej! 

Vi kom precis hem från en suuupergod middag hos min farmor och farfar, de bästa i världen :-) Det bjöds på "Heta korvar", ett recept vi ätit sedan vi var små och som vi alltid har älskat. Det är chorizo blandat med andra starka korvsorter, paprika, tomatpuré, grädde, gräslök med den ena med det tredje och allt som allt är det verkligen det godaste jag har ätit. Två stora portioner senare lutade jag mig tillbaka och förkunnade att jag var PROPPMÄTT.

Fem minuter senare säger farmor "ryms det efterrätt?". Jag skakar energiskt på huvudet, jag är verkligen m-ä-t-t. Och vad plockar hon fram?! Jooo, jordgubbar och massor av grädde! Hahaha, även där åt vi så vi storknade och nästintill rullade hem igen, med farfars retsamma skratt och orden "Var det inte du som sade att du var mätt?".

Nåja, jag får börja banta imorgon eller något. September 2012 kommer allt närmare och det innebär Grekland och strandhäng i sju dagars tid så man vill ju se lite fit ut, även om jag faktiskt är rätt stolt över hur jag nu ser ut. Usch, det låter verkligen hemskt. Jag är ingen diva och har absolut inte så bra självförtroende så jag kan stå rakt upp och ner och fläka ur mig hur fantastiskt jag mår, men sedan jag gick upp två kilo är jag - faktiskt - väldigt stolt. Överallt i alla tidningar läser man saker som "så går du ner tre kilo till midsommar", "nå din ultimata drömvikt - på sju veckor!" och dyligt.

Men aldrig, aldrig att man hittar en tidning som säger "Du duger som du är", "lär dig älska din kropp", eller "så går du upp tre kilo till midsommar"... Jag har kämpat i hela mitt liv med att jag varit för smal och det har jag fått höra, att gud vad du är smal, flicka! Det skulle inte skada med lite mer grädde på våfflorna, lilla vän."

Men för fan, jag har ätit tredubbla lager med grädde, jag har tryckt i mig ett superskrov och fortfarande sett ut som jag gjort. Det är först nu på senare år när jag i princip "växt klart" som jag har nått den kropp jag vill ha. Visst, Johan har rätt, det skulle inte skada att gå iväg till gymmet för att väcka musklerna igen och strama upp kroppen, men jag har hellre lite och ta i än ingenting att få grepp om.

Säga vad ni säga vill, men det är sant. Jag vill inte gå ner tre kilo till midsommar. Jag vill inte gå ner några kilon över huvud taget, det enda jag i så fall önskar är att få lite mer definition på kroppen och jag kommer vara supernöjd. Jag ser inte ut något speciellt, jag har små bröst, större rumpa och en smal midja men oavsett hur man ser ut så tycker jag att man ska älska sig själv eller åtminstone bli kompis med ens egen kropp. Jag älskar inte min, den har skavanker precis som vem som helst har, men jag tycker om den. Och så länge Johan är nöjd är jag nöjd!

Din kropp är din av en anledning, se till att ta hand om den och älska den för vad det är, för det finns miljontals där ute som skulle vela se ut precis som du! :-)

Hej!

Har snott Fridas filt på jobbet så sitter och myser i den medan jag väntar på samtal. Det ringer inte alls speciellt mycket idag så vi har lite fri tid till att göra det vi vill framför datorn, eller i köket för del delen (en av mina jobbkompisar har precis bakat... och nej, jag tänker inte smaka för jag har d-i-a-b-e-t-e-s), så jag tar tillfället i akt och bloggar, haha.

Jag glömde anmäla mig till massagen som vi kommer få under dagen när anmälningspapper skickades ut för ett par dagar sedan så jag hamnade "bara" på väntelistans plats fyra, vilket förmodligen innebär ingen massage för mig idag. Men det gör det samma för om en halvtimme är det Unionen-möte och sedan slutar jag, och då blir det hem till farmor och farfar som tänker servera min absoluta favoriträtt jag inte ätit på år och dar. Johan har fortfarande inte svarat på inbjudan, men det han inte vet nu... det får han veta senare!

Lite telepati var det allt, jag skrev här i morse att jag tänkte fara förbi stugan och hälsa på dem i eftermiddag... och så när jag ringer för att höra om de är hemma så utbrister farmor "Men vad bra att du ringer, jag satt just och tänkte på dig. Vill ni äta middag hos oss idag?" haha, så klart ville jag det. Fast just nu så har jag precis tryckt en sallad med mängder av räkor, kräftor, pesto och jag-vet-inte-riktigt-vad samt sweet chili-sås så jag är mätt som ett får, men gott var det!

@ at work