Det är så mycket att packa, att komma ihåg, att välja, att hinna med, men imorgon går resan mot Stockholm och Enskede och det som är glömt är glömt. Bankdosa, börs och telefon är väl det viktigaste, och så sällskapet förstås. Jag blir kär på nytt varje dag och allting känns så underbart just nu, varje kram ger mig spritter i benen och tanlen på att vi gör allt detta tillsammans väcker fjärilarna i magen riktigt ordentligt, jag är bara så lycklig just nu :) Oron håller sig borta och ångesten också, nu ser vi bara framåt och uppåt
Vi prövar i alla fall, tar en dag i sänder. Vad som händer sen kan vi inte veta, vart vi kommer hamna till slut... Men jag ser framemot att kasta mig ut i det hittills okända tillsammans med min Johan, vid hans sida är jag trygg... Hel... Komplett... På ett sätt jag inte kan beskriva. Hemmet finns alltid kvar.Min fina familj också. Nu kastar jag mig ut från boet på riktigt. Vi får allt snart se vad vingarna har i beredskap för mig och oss!!! :)

Hej!

Familjen/släkten Isaksson ordnade en supergod "avskedsgrillmiddag" för en stund sen, ååå vad jag är mätt!! Nu ligger jag i gästsängen och försöker få igen gylfen, inte det lättaste efter den brakmiddagen haha! Tyckte det luktade efterrätt också... Kladdkaka och muffins... Hmmm... Får se om det ryms någonting mer här idag ;)

Hej!

Sista fredagen hemma i Kalix, i alla fall för ett tag. Johan är på bio och jag håller på att stryka kläder haha, haft tvättstuga hela dagen och hunnit igenom tvättberget med sommarkläder jag tänkte ta med mig. Bara så svårt att veta vad exakt man ska ta med. Halva resväskan är redan full med nödvändiga saker såsom min neccesär, diabetesgrejer, mediciner, skor och böcker. Var tusan ska alla kläder få plats? Hur ska jag kunna proppa ner fyra månaders kläder där i när jag bara ser hur den krymper mer och mer för varje minut? Jag skulle behöva en resväska stor som Narnia haha!

Nu måste jag gräva mig in i berget och försöka lösa ekvationen och dammsuga vardagsrumsmattan, hände ytterligare en olycka här nyss haha. Nu ligger det inte bara ett lager flingsalt som krasar så härligt när man råkar trampa i det (ryamattan är så tjock att man inte ser vars det är) utan ett betydligt större lager valnötter ovanpå. Mums mums för mattan men mindre roligt för mig, rasade snabeln i förrgår så tycker han borde vara mätt men inte då, han ska prompt ha ännu mer. Men seeeen ska jag också njuta av fredagskvällen och invänta min favorit ♥

Hej! 

Nu har vi skickat iväg ett slutligt svar till arbetsgivaren, lönen kommer vara densamma hur mycket vi än försöker förhandla, varken mer eller mindre (även om den blir mindre än i Kalix...) Men men, det är ett jobb som vi har trivts med så jag tror absolut att det blir kul. En liten igenkänningsfaktor/hemkänsla i en helt ny stad är bara bra för magen och stressen :) Och det gäller ju bara över sommaren. Med bidrag från Arbetsförmedlingen ang. dubbla hyror och pendlingsavstånd har vi nu en bit av hyran betalad och det är 2500 kronor extra att lägga på sparkontot - varje månad! Och tycker jag inte alls om det så är det faktiskt bara en månad jag behöver stå ut. Den första veckan lär vara jobbig, men "hem" finns en timme bort och det blir bättre! Får packa ner lite halsbrännemedicin och Probimage så blir nog allting toppen så småningom! 

På tal om det så måste jag upp på vinden för att hämta ner resväskan och mina sommarkläder. Vinterkläderna vill man inte gärna ha på sig när man åker till storstan och full vår ;) Mycket ska hinnas med på fem dagar så det är lika bra att sätta igång direkt. I eftermiddag blir det en hopkok-gratäng till middag bestående av zucchini, köttfärs och morötter. Vi ids inte köpa så mycket mer matvaror nu utan får leta i frysen efter något att äta innan mamma kommer på måndag och länsar skafferi och frys inför vår flytt. Nu kallar vinden, måste dit och gräva :) Och till H&M för att förnya min garderob...

Hej! 

Jag håller på att läsa i ett forum på Familjeliv om en tjej som är trött på allergiker och inte visar det minsta hänsyn för de som faktiskt är allergiska, hon tänker prompt fortsätta äta sina nötter till frukost och ta med dem i handväskan fastän det finns en på hennes jobb som DÖR om han känner lukten av nötter (luftburen allergi). Hur respektlös får man vara på en skala utan att buras in...? Vad är det för fel på människor? Vi allergiska har inte bett om att bli det. Vi har inte bett om att ta omvägar runt mat, att måsta fråga restaurangpersonalen vad maten innehåller eller be våra vänner med katt att sanera huset innan vi kommer på besök.

Det kallas hänsyn. Jag bjuder inte på nötter om det kommer någon som är allergisk. Jag bjuder inte på mat som innehåller mjölk till en intolerant/allergisk, lika lite som jag trycker upp en chokladmuffins i ansiktet på en som är glutenintolerant eller allergisk mot ägg. Jag är hyperallergisk mot katter, jag TÅL dem inte och jag kan dö av dem. Att våra vänner som äger två katter städade huset samma morgon som vi skulle komma är jag evigt tacksam för och glad! Mer än så var det inte, drog ett par drag med dammsugare och golvmopp och öppna fönstren i nån timme så att den värsta lukten försvann och sen kunde jag komma dit och hälsa på, skratta och prata. 

Jag känner av om folk har katt på deras kläder och på deras hår, jag blir täppt i näsan och det klämmer igen luftrören så att jag måste luta huvudet bakåt för att få luft om det vill sig så illa. Ändå finns det folk som inte förstår min allergi. "Det är ju bara att ta allergipiller eller gå ut en sväng", nä det är inte riktigt så enkelt men ibland offrar man sig, ibland offrar jag mig. Jag ligger utslagen i en vecka senare och har mycket svårt att andas men ibland är det värt det. Men ingenting gör mig så glad som när en kattmänniska har städat huset eller öppnat fönstret eller grillar och äter mat utomhus för att jag ska kunna känna mig så normal som möjligt, för att vara snäll, visa respekt och hänsyn. Så gör riktiga vänner. Så gör riktiga, hederliga medmänniskor. Det är inte så svårt att rolla av sina kläder om man ska till jobbet eller på fest och en sådan enkel sak betyder hela världen för oss allergiska. 

Katter är hur underbara som helst och jag skulle verkligen vela mysa med en sån, men jag håller mig för det mesta ifrån det. Min allergi är inte direkt dödande, men den är livsfarlig utan medicin. Självklart kan jag umgås på stan med en kattmänniska, då får jag knappt någon allergi alls, och det känns helt underbart. Men det finns de som faktiskt dör av det, det finns folk med så pass starka allergier. Att visa hänsyn kostar ingenting. Att visa respekt kostar ingenting - det ger dig i bästa fall en tacksamt leende i retur. Vi kan inte råför vår allergi, men vi vill hemskt gärna leva lika länge som du, den allergifria, kommer göra och det vore hemskt tacksamt om allergenerna kunde förebyggas :)

Hej!

Ben + armpass har precis avverkats på gymmet och nu ska jag snart iväg på arbetsintervju - min back up-plan ifall det skiter sig med Stockholm. Chefen där verkar däremot inte så pigg på att besvara mina mail, medan Johans går jättebra att svara på... Mystiskt. Måste man vifta med ett illrosa plakat eller vad är det frågan om? Skillnad på folk och folk, de har inte sagt ett ord om min lön medsn Johan får välja mellan månads- eller timlön...? Ska ringa Unionen när jag kommer hem och fråga hur jag ska gå vidare. Jag vill också vara viktig ju... Men först arbetsintervju!

Hej!

Sitter och kollar in lite info om Farsta/Gubbängen där vi ska bo under sommaren, det finns visst både gym, H&M och COOP så sommaren är räddad ;) Jag försöker komma över tröskeln att sluta oroa mig och jag ska istället tänka "det ordnar sig" och "allt löser sig", för det gör det även om jag slutar oroa mig. Mailade även just till chefen angående våra löner så nu hoppas jag på att allting klaffar och vi kan åka och se framemot både en härlig sommar och rätt lön.

Det blir förmodligen att vi åker redan inom en vecka då lägenhetsägaren far utomlands för att jobba och vi vill hinna med kontraktskrivning och allmänt vetande först. Släkt och vänner får självklart komma på besök någon gång när det passar! Jag ska prova en månad och jobba och klarar jag inte av det så kommer jag hem, mer är det inte med det. Då har jag åtminstone provat. Men det ska faktiskt bli lite kul att se någonting annat, att göra någonting annat för en gångs skull. Miljöombyte, träffa nytt folk, få rutiner... och så är det ju den bästa årstiden av dem alla som kommer hjälpa mig att må bra - hur Johan mår behöver jag knappast oroa mig för, han oroar sig aldrig för någonting och blir i princip heller aldrig stressad. Min fina fina., han gör mig så lugn. Hade det inte varit för honom hade jag aldrig tagit mig iväg ♥