Direktlänk till inlägg 8 december 2017
Hallå i stugan.
Här har det ekat tomt det senaste året. Hade jag hållit ut ett par veckor till hade det inte funnits en enda bloggpost i kategorin "2017"; den har skrivits i en annan blogg och det väldigt sparsamt. Vi har under majoriteten av resan haft bra uppkoppling och tagit tusentals bilder, men orken att skriva inlägg fallerade rätt tidigt när vi behövde skriva dem från datorn.
För reste, det gjorde vi. Från ett snötäckt och kyligt Luleå till en klar och stundvis varm höstdag i Peking. Vi spatserade runt på Kinesiska Muren, åkte linbana upp med obefintligt säkerhetstänk där vi satt på en smal bräda, dinglade med fötterna och hade säkerhetshaspen långt bortanför kroppen. Om sätet vi satt i hade skakat till av någon anledning så hade vi störtat femtio meter ner i de höstgröna barrträden och de kala grenarna av andra sorters träd. Det var en så otroligt mäktig upplevelse alltsammans, klockan elva kinesisk tid, knappt fem på morgonen hemma. Vid det laget hade vi varit vakna i 23 timmar.
Efter muren med vår privatguide och en nystiftad bekantskap vi bjöd med på turen, väntade sightseeing i själva Peking, Pekinganka och några timmars fritt strövande innan de skjutsade oss tillbaka till flygplatsen. Den långa väntan på nästa flyg var nästan 17 timmar, lägg på det på de 23 jag tidigare nämnde. Min rygg gjorde så ont när vi checkade in och letade reda på vår gate - jag hade inte legat ner på 40 timmar!
Vi sov en timme eller två på nästa flyg ner till Auckland, Nya Zeeland, en resa som tog 12 timmar. Därefter väntade promenad med ryggsäcken i ett lätt kvällsregn tills vi hittade en taxi som körde oss till vårt första vandrarhem. Vi var vrålhungriga men hade ingenting med oss så vi lade oss direkt i vår kalla dubbelsäng och efter att ha varit vakna i över två dygn sjöng änglarna över vissheten att vi äntligen var framme.
Det har gått ett år nu. Längre än så. 13 månader, och vi har precis mellanlandat hemma för ett par veckor innan det bär av igen. Jetlagen är extrem även fast jag trodde att den gått över. Jag kände mig lite småtrött vid halv fem och vi ställde väckaren på 17:15... vaknade upp 20:30. ;-)
Livet rullar vidare. Vi arbetar båda två som förskolepedagoger, lärare, lärarassistenter, elevassistenter, resurs, extra resurs, resurspedagog, fritidspedagog... Vikarier alltså. Det är faktiskt väldigt roligt och man kan i stor mån välja sin ege...
Klockan är bara lite över 22 men vi och jag har legat i sängen sedan bastun som blev en lång dusch halv nio. Bastun startade inte, den jäkeln. Eller den startade men den blev inte varm. Så mycket att vänja sig vid och lära sig när man just flyttat in...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 | 9 | 10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
31 |
|||
|