Hej!

Färdiginstallerad på jobbet för dagen och här sitter jag fram till 16:00. Det ringer knappt någonting idag så jag sitter och spammar hemsidan som hyser lediga lägenheter i Umeå i hopp om att "den rätta" ska trilla in mer eller mindre mirakulöst. Min utbildning är visserligen på distans, men jag tycker att det hade varit oerhört roligt att få flytta dit ändå, att inreda vår egen lägenhet och börja leva livet.

Den utbildning jag har sökt och kommit in på är en distansutbildning inom arkeologin på Umeå Universitet. Den kommer att pågå från femte september till och med vecka 23, alltså två terminer, och ger en inblick på nordisk historia samt geografi (mina favoritämnen i skolan haha) genom tiderna och hur och var folk levde och brukade. Jag har även sökt Arkeologiprogrammet på heltid, en treårig utbildning som jag tydligen har rätt höga meritpoäng för att komma mig in på, men det antagningsbeskedet kommer den 31/7 enligt hemsidan så det enda jag kan göra är att vänta.

Jag hade aldrig kunnat tro att det skulle bli såhär roligt att vänta, att längta, att se framemot och släppa kontrollen på allt och inte ha en aning om hur världen ser ut om två månader. Jag håller säker på att bli knäpp eller nåt som tycker det är kul, haha. Men det är bara så spännande :-)

Så nu lusläser vi hemsidan i jakt på ännu en lägenhet medan vi (eller jag) halvt som halvt planerar den lediga helg som stundar inom ett par veckor, den helg där vi bestämt oss för att göra någonting tillsammans som inte är just här i krokarna. Det är både tal om kryssning, rymma landet, ha en weekend i Stockholm (som mest mamma och Johanna vill ha) men det kan man i och för sig ta vilken helg som, det går ju flyg dit hela tiden. Synd bara att man har så få lediga dagar och att flygen är så himla dyra just den helgen, det är som att hela Sverige valt att åka utomlands samtidigt. Och min kära moster med familj var inte heller hemma, något som jag hade som plan ett, så det fick jag bittert stryka ur agendan... Bättre lycka nästa gång, men nog var det typiskt.

Jag hade gärna bilat från Stockholm och ner till Öland men på tre dagar känns det inte så lockande utan mest som att stressen kommer fastna någonstans i mellangärdet och få hjärtat att rusa för varje sekund som fortgår på väg dit. Till Öland åker man för att slappna av, för att inte göra någonting annat än att njuta av det man har och det man ser (utsikten där är underbar) och kanske uppleva djurparken, de gamla slottsruinerna eller besöka någon gammal by efter vägen. Öland är uppbyggt på så sätt att det går en väg runt hela ön, samt ett par genom ön, som är max någon mil bred på det bredaste stället, och att byarna och städerna är bokstavligt talat sida vid sida med vägen. Där finns får i mängder, kor som strövar fritt och lukten av tång var man än vänder sig, och vinden är alltid där och stökar till håret och kläderna. Och stressen? Obefintlig! Så vida man inte "bara" är där över dagen vill säga... åh, den som ändå fick uppleva allt det där en gång till! Och gärna en vecka...

Jag vet faktiskt inte vart man skulle kunna åka på tre dagar om man varken vill slösa en förmögenhet på flygbiljetter eller hinna sitta ner och andas i tjugo minuter innan man måste åka hemåt igen. Men någonting ska vi komma på, det är då ett som är säkert. Jag är ju som sagt väldigt inne på Afrika (fråga mig inte varför) av någon konstig anledning och kollar på resor dit varje dag. Inte nu över en weekend, snarare en månad eller så, men dra nu så häftigt! Oerhörd värme, stora djur man inte ser någon annanstans, mörkhyade människor som tillhör en helt annan religion än vad vi gör och som lever, och alltid har levt, på samma sätt i tusentals år och så långt bort ifrån shoppingcenter och spabehandlingar man bara kan komma. Vem behöver en pedikyrbehandling när man istället kan resa någon helt annanstans och verkligen få inblick i hur livet kan arta sig på andra platser än hos de där ytliga städerna och människorna där dagens goda gärning är att sätta in nya hårförlängningar. Visste ni förresten att alla hårförlägningar kommer ifrån indiska kvinnor som offrar sitt hår för att Gud ska lindra deras sjukdomar eller fattigdomen som plågar deras familj? Att de inte har någon aning om vart håret sedan far när de går hem nerför berget, kala om huvudet? Och att de inte ens får en krona för besväret?

Visste ni att alla hårförlägningar, de äkta alltså, är svarta från början men att de sedan färgas och behandlas hos en rikemansknös i Italien innan de säljs vidare? Visste ni det, där ni sitter med dyra hårförlägningar, historien bakom ert fantastiska hårsvall? Jag dömer inte, jag kritiserar inte. Jag tycker faktiskt att det är makalöst och häpnadsväckande! Men de kvinnorna förtjänar någonting bättre. Gud kommer inte bara för att man kapar av sig håret och jag tycker att det är att lura de kvinnorna som offrar sitt hår, att lova dem friskhet och rikedom bara om de kapar av sig allt... men å andra sidan, det överflödiga håret som bara ligger där på marken är ju bra att det tas om hand om, och ges till de som vill ha det. Jag önskar bara att kvinnorna fick "lön" för att göra på de sättet de gör. Gud kan inte ge dem pengar, men det kan vi, du, jag, alla. Jag vet att världen inte fungerar så, att alla människor inte är goda och snälla och att kärlek inte övervinner allt, men jag är övertygad om att livet skulle vara en bättre plats om vi visade lite mänsklighet genom att istället för att boka in en ansiktsbehandling på närmaste spa gav den summan pengar till utsatta och fattiga människor som skulle kunna köpa en hel farm för det beloppet!

Nog för att spabehandlingar hade varit väldigt lockande för tillfället, det också. Men det gäller att ge och ta, att visa att vi är värdiga vår plats på tronen högst upp. Det är vi, de "rika" personerna som står högst upp, som härskar över världen. Om något utav de största företagen skulle ge en miljon av sin årsinkomst för att stödja utsatta djur och människor... så skulle inte hälften så många dö av svält och av sjukdomar som de gör idag, inte på sikt. En enda person kan faktiskt göra skillnad... en väsentlig skillnad, som kan innebära skillnaden mellan liv och död för en person, en familj. Jag är ingen fadder, ingenting sådant alls, och det är kanske dubbelmoral att sitta och predika om det här på bloggen. Men anledningen till att jag inte är det är därför att jag helt enkelt inte vet vilket företag jag ska stödja. Fridlysta djur...? Fattiga i Afrika? Misshandlade kvinnor, barn med bortsprängda ben, armar, lemmar? Barncancerfonden, någon typ av cancerfond, diabetesforskningen, hjärt- och lungsjuka, synfel, allergifonden? Det finns så många som behöver hjälp, så många händer som skulle behöva sträckas ut för att hjälpa dem alla, och i det fallet är människans hjälp fortfarande inte större än en myras, tyvärr...

Så Afrika... det hade verkligen varit en Resa med stort R!

Hej! 

Mycket har hänt sedan sist jag skrev, även om jag bara varit ledig och tillbringat mina fria timmar på en sandstrand någonstans utanför stan. Bilder och information kommer upp inom kort, nu har jag bara ett par minuter på mig innan jag måste rusa iväg mot jobbet, men det jag kan skvallra om redan nu är att vi står som tvåa på en lägenhet i Umeå så vi hoppas på att vi får tjing på några fler så att vi kan ta en dag ledigt och fara och se dem!

För ett halvår sedan skulle jag inte haft en tanke på att våga flytta hemifrån, allra minst ut ur kommunen, men nu när Stockholm och Umeå (eller för den delen hela resterande Sverige) kom på tal så känner jag bara att det känns bra och att jag längtar att få se lite nya saker. Det hade inte varit om jag inte haft Johan vid min sida, den saken är säker! Jag har lärt mig så mycket om mig själv sedan vi träffades, jag har till och med blivit en "van" flygare och kan enkelt ta mig från Luleå och till Stockholms innerstad utan att blinka, en stad jag inte ens visste fanns för ett år sedan. Det må låta futtigt, och det kanske det också är. Men jag är glad att jag får göra och uppleva massor av saker jag annars inte skulle haft en susning om, och det är tack vare min älskade underbara. Vad vore jag utan dig?

Nu måste jag springa, uppdaterar med bilder på gårdagen och de 24 plusgraderna när jag kommer hem. Ha en fin dag alla!!