Hej!

Vad fantastiskt kul att det faktist är folk som läser den här bloggen och verkat ha hängt på sedan "starten", även om det bara är ett par dagar sedan allting började. Men de flesta är väl som mig, nyfikna på allt och alla och när det öppnas en dörr rakt in i ytterligare en bloggvärld - en som inte funnits tidigare - så kastar man sig rakt in. Så vida den är intressant på något sätt, vilket jag såklart hoppas att ni som läser min blogg tycker...

Jag måste säga att jag är inte så mycket av en bloggfantast själv. Jag läser mina jobbkompisars bloggar därför att jag tycker att de skriver så äkta och jordnära och det skiner igenom att de menar vad de skriver, men tex skandalbloggarna slöläser jag bara då och då för jag tycker inte att det är speciellt intressant med folk som super ner sig varje dag, ligger med 812 brudar och hänger ut de flesta, som hackar och klankar ner på andra bara för att höja sig själv.

Jag förstår att det är så världen numera fungerar, men jag kan bara inte förstå varför det är så många som läser sådant; jag menar, det är ju i nio fall av tio en självupptagen bimbo som har papp mellan öronen som skriver, en som inte har den blekaste aning om någonting annat än sin närmiljö och inte lever för annat än att höja sig själv och söka uppmärksamhet. Usch, jag blir illamående...

Ett par andra bloggar jag läser då och då är ett par drakar jag kände en gång i tiden. Ingen nämnd. De hade för ett par veckor sedan ångest över att de inte visste vilken spritsort de skulle dricka på studenten och på krogen, remember? De lever i sin, inbillade perfekta bubbla och tänker, och har aldrig tänkt, längre än vad näsan sträcker sig.

Missförstå mig inte, jag hade inte läst deras bloggar om jag inte tyckt att de är intressanta, men de är intressanta av just den anledningen - att varenda en lever i någon sorts bubbla, helt omedvetna om vad som händer fem meter ifrån dem och deras liv. Jag skulle vela se dem helt på egen hand, långt borta ifrån sina vänner och deras värderingar så man äntligen får veta hur de fungerar själva, om de trots allt har någonting där mellan öronen och vågar säga vad de egentligen tycker och tänker. Då hade jag faktiskt kunnat gilla dem. Jag sade att jag skulle vara ärlig i min blogg, och det är just vad jag är.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Påsken är här och alla barnen Isaksson är samlade med sina respektive. Jag har suttit ute i stugan mot solväggen och halstrat korv med mina nära en förmiddag när solen sken. Ansiktet värmdes upp av vårsol och av deras skratt och historier. Sedan sp...

  Livet rullar vidare. Vi arbetar båda två som förskolepedagoger, lärare, lärarassistenter, elevassistenter, resurs, extra resurs, resurspedagog, fritidspedagog... Vikarier alltså. Det är faktiskt väldigt roligt och man kan i stor mån välja sin ege...

Igår träffade jag en stor valp-Rottweiler som var så fruktansvärt fin med tjock, härlig päls och som tryckte sig mot mig när jag kliade honom på rumpan. Det fick mig att vela ta upp erbjudandet om vaccination mot min extrema kattallergi, vilket går...

Klockan är bara lite över 22 men vi och jag har legat i sängen sedan bastun som blev en lång dusch halv nio. Bastun startade inte, den jäkeln. Eller den startade men den blev inte varm. Så mycket att vänja sig vid och lära sig när man just flyttat in...

Vi tar allt en dag i taget. Även om de mentala listorna är långa, fyllda med text och saker att bocka av en efter en. Jag älskar listor. Alltid gjort. Aldrig varit tillräckligt strukturerad för att ha koll på dem, men vad gör det, listorna skrivs änd...