Hej!

Trött, sliten och fruktansvärt slut efter dagens gympass, två varv på Milon plus armar och axlar stod på schemat. Gudomligt skönt efteråt, lång bastu, korvmackor och lite soffmys med en fin hanns med innan jag nu lade mig i sängen, men nog kommer det kännas imorgon!

Mycket folk där idag, nästan proppat. Miloncirkeln var nästan helt upptagen men det blev en plats ledig just när jag kom dit så jag satte igång direkt. Jag kände mig starkare den här gången och borde egentligen därför ökat lite i vikterna men jag sket i det och körde på mina originalinställningar istället... Ökade desto mer på farten, så flås hade man så det rann om en ;-)

Fast något jag blev irriterad över var att inne i omklädningsrummet låg två blondiner i min systers ålder på golvet och "stretchade" (det vill säga åmade sig lite och höll varje pose i en mikrosekund) - Då sade den ena till sin kompis: "Alltså gud jag är faktiskt lite svettig, varvid blondin nummer två, med nikotinplåster på ena axeln, sade: "Men det är väl bra?" Och blondin nummer ett stretchade lite halvdant, ruskade på huvudet och utbrast: "Alltså nä, jag hatar att svettas, jag brukar typ aldrig göra det när jag tränar!"

Alltså kom igen!!! Höll på att snubbla över mina egna fötter när jag hörde det. Vad gör man på ett gym? Man tränar. Varför gymmar man? För att åtminstone hålla igång kroppen och må bra. Tränar man om man cyklar lite på måfå, kastar en boll mellan varandra medan man gör små små situps och sen smsar/fotar sig själva under resten av tiden, som blondin 3 och 4 alltid gör?! Jag vet inte, jag har nog missuppfattat det där. Jag ger mig nämligen inte förrän jag i princip krälar till omklädningsrummet och bönar och ber om att benen ska överleva. Men alla är vi olika och tränar på olika sätt, jag vet bara inte om jag tycker att det är en såpass billig hobby så man bara glassar runt för 100 :- per gång när man lika gärna kan se på film hemma och förbränna fler kalorier än vad gym-smsande gör, GRATIS!! För en sak är säker, det var då inte träning de höll på med... De hade förmodligen mått bättre om de spenderat sin hundring på Draggen med en stor påse karra, chips, dip och en film, men, många bäckar små, de kanske också når toppform en dag... Om trettio år eller så. Go hard or go home, that's all I can say.


Bild: Utvärdering efter elva veckors träning (Tre veckor sen). Lite har ju hänt bakom ryggen på mig, och mer ska det bli. Gym är kul och förändringen, både den yttre och den inre, är underbar att känna. Jag kan. Alla kan. Godnatt.

Hej! 

Strålande sol och fjorton minusgrader, träningsvärk i magen/armarna (fast jag körde mest ben???) som heter duga - och ett besök ner på stan ska göras inom de kommande minutrarna. Johan sken upp som en sol och frågade om vi inte kunde gå till biblioteket, mitt tidigare andra hem, haha, så dit styr vi snart kosorna! Åh böcker. Vad jag älskar böcker. Öppna dem. Bläddra i dem. Läsa dem. Läsa dem igen. Hitta böcker man läste som barn och tycka att de fortfarande är helt fantastiska, den där aha-känslan man får när det är skrivet så mycket färre ord än man trodde det var när man läste dem som liten, bara det att fantasin gjorde texten så levande "på den tiden" att man missade att det var en lättläst en med femtio ord på varje sida i princip...

Jag brukar gå runt bland hyllorna, först på barnavdelningen och sen vidare till den vuxna, större avdelningen, stanna vid fantasyungdomsböckerna, sedan vidare till hästhyllan och se om de fortfarande har kvar mina famla favoritböcker och sedan sätta mig med en bok i en fåtölj... medan timmarna bara flyger förbi.

Vilken dröm det hade varit att driva ett bibliotek och inte vara så insnöade och buttra som biträderna där är idag. Samma på Apoteket och vårdcentralen - alla är så bittra, monotona i sitt språk och sätt och utseende, ler man mot dem och säger hej ser de genast nervösa ut. Helt sjukt. jaaaa vad är du här för... jooo på hylla fjorton rad sex...

Hur svårt är det att le? Att verka intresserad av sitt jobb? Jobbkamraterna är de som gör ett arbete roligt att syssla med och att gå till. Hade det inte varit för mina arbetskamrater på Silja så hade jobbet varit kul, visst, men inte hälften så kul som det kunde ha varit. Som jag saknar dem och kommer sakna dem! Bättre än dem finns inte, vi hade en sådan fin stämning, kamratlig, familjär stämning, där alla höll om varandras ryggar i princip. Det fanns såklart undantag, undantag man bara ville skulle försvinna från jordens yta eller åtminstone arbetsplatsens yta, men jag lärde känna så fantastiska människor där och de arton månader jag jobbade för Tallink Silja kommer alltid att betyda något extra tack vare er ♥