Hej!

Nu är det snart godnatt för idag, jag lade mig precis raklång i sängen efter att ha myst till sista Project Runway. Jag har världens PMS och allt känns jobbigt just nu, kroppen är tung som bly, huvudet värker, allt värker, känslorna går upp och ner hela tiden, riktigt jobbigt! Och värre blir det för varje månad utan min p-stav, måste börja med nåt nytt snart, i p-vägen alltså.

Jag tycker synd om Johan som får ta allt, jag blir sur för ingenting fastän han inte gjort annat än att vara lika underbar som alltid... Förlåt :-( Usch det är verkligen en jobbig vecka innan kapten röd ska komma, så nu vet ni det, nä men allvarligt, jag blir helt knäpp. Lat. Sötsugen. Tappar sug både efter mat och träning. Blir trött. Fort, sover länge. Nej jag är inte med barn! Jag är hormomstinn, det är allt. Och det är förbaskat jobbigt.

Nå en sak som är kul är att Johan lagade omelett till lunch, satte på ett annat lock än originalet och vips... Det går inte att öppna. Det sitter som berget, stenhårt. Vakuum. Vi drar, sliter, svär, skrattar, slår, sätter in den i frysen, Johan gapar att om vi haft en balkong så hade han slängt hela jvla stekpannan därifrån. Alltså det GÅR inte att få loss locket, inte en chans, trots timmars vilopaus, locket är och förblir fast! Hahaha! Och med en hungrig herre så var det kanske inte det roligaste då, men väl efteråt ;-)

Synd bara att stekpannan var ny... Och att vi fick slänga hela allt i ett stycke - mat, lock, kastrull. Inte ens hammare hjälpte, så förstå frustrationen... Hahaha!!! Så dåliga!! Men jag blev då mätt för jag värmde gårdagens korvstroganoff i en annan stekpanna. Johan stackaren fick nöja sig med fil... The little things in life är verkligen det som gör allt så minnesvärt. Nu godnatt, ska drömma om barnsäkra omeletter tror jag. På återseende!

Hej!

Nu är det snart godnatt för idag, jag lade mig precis raklång i sängen efter att ha myst till sista Project Runway. Jag har världens PMS och allt känns jobbigt just nu, kroppen är tung som bly, huvudet värker, allt värker, känslorna går upp och ner hela tiden, riktigt jobbigt! Och värre blir det för varje månad utan min p-stav, måste börja med nåt nytt snart, i p-vägen alltså.

Jag tycker synd om Johan som får ta allt, jag blir sur för ingenting fastän han inte gjort annat än att vara lika underbar som alltid... Förlåt :-( Usch det är verkligen en jobbig vecka innan kapten röd ska komma, så nu vet ni det, nä men allvarligt, jag blir helt knäpp. Lat. Sötsugen. Tappar sug både efter mat och träning. Blir trött. Fort, sover länge. Nej jag är inte med barn! Jag är hormomstinn, det är allt. Och det är förbaskat jobbigt.

Nå en sak som är kul är att Johan lagade omelett till lunch, satte på ett annat lock än originalet och vips... Det går inte att öppna. Det sitter som berget, stenhårt. Vakuum. Vi drar, sliter, svär, skrattar, slår, sätter in den i frysen, Johan gapar att om vi haft en balkong så hade han slängt hela jvla stekpannan därifrån. Alltså det GÅR inte att få loss locket, inte en chans, trots timmars vilopaus, locket är och förblir fast! Hahaha! Och med en hungrig herre så var det kanske inte det roligaste då, men väl efteråt ;-)

Synd bara att stekpannan var ny... Och att vi fick slänga hela allt i ett stycke - mat, lock, kastrull. Inte ens hammare hjälpte, så förstå frustrationen... Hahaha!!! Så dåliga!! Men jag blev då mätt för jag värmde gårdagens korvstroganoff i en annan stekpanna. Johan stackaren fick nöja sig med fil... The little things in life är verkligen det som gör allt så minnesvärt. Nu godnatt, ska drömma om barnsäkra omeletter tror jag. På återseende!

Hej!

Kravlade mig upp ur sängen just efter nio, åt frukost och befann mig på gymmet strax före elva. Inte illa. Blev två varv på Milon, benen gör bokstavligen talat ONT redan nu men då blir det en desto mer välförtjänt återhämtningsdag imorgon med choklad, som jag har längtat efter i flera dagar. Gärna smält sådan med bär på sidan av, mums! Tror jag ska promenera ner till Coop sen och inhandla lite proviant. Nu ligger jag i sängen med trötta och tunga ben och drömmer om att få vara lat och istället stanna inne resten av dagen, men chokladsuget sitter i och lär inte försvinna förrän pms:et gör det, om en vecka eller så...

Internet fungerar inte annat än på telefonen så det blir mobilblogg här efter. Johan den lyckliga har ju internet via kabel så där går det undan minsann, men det är verkligen kul för mig med det trådlösa på 0.26 mbit/sek om jag har tur och internetguden är med mig!!! Grrr så irriterande. Går inte att lyssna på musik, kolla Youtube eller läsa bloggar förrän man väntat i ungefär en kvart på att sidan i fråga ska öppna .. Även om youtube alltid är att glömma. Dumma dator. Dumma allt. Jag vill ha choklad i vilken form som helst; smält, fast, flytande, formade som snöbollar/harlortar eller vad än som finns.... Men mina ben ser på mig med ett halvöppet öga och vägrar vakna ifrån eftertränings-vilan. Måndag. Vilken fantastisk toppendag. Inte.