Hej!

Middag hos mamma, besök hos Frida, ett gympass och mer sträckläsning av Anastasia soon to be Grey fyllde upp eftermiddagen. Nu knaprar jag på lite smörgåsrån och intog precis soffläge medan handyman Johan spikar upp en gardinstång. Ögonlocken känns tunga, armarna och resten av musklerna matta. Ljudet av en familj fyller öronen. Det är tisdagskväll på Fredsgatan 25. Hoppas ni andra också får en härlig kväll!

Hej! 

Är för närvarande stationerad i soffan och slösurfar, kollar bloggar och söker jobb. Jag och Johan har bollat idéer fram och tillbaka och det står klart att vi inte kan bo kvar här tills vi blir nittio, något annat vill vi göra och fylla våra dagar med även om vi har all släkt och vänner här. Så jag söker jobb i Stockholm mestadels nu, någonstans måste man ju börja även om varje anställning har 5000 intresseanmälningar, haha. Jag vet inte direkt om Stockholm är någon stad för mig att bo i någon längre tid, men man vet aldrig förrän man provat! 

Annars vet jag många fina städer genom våra Sverigeresor med bil genom åren som jag skulle kunna tänka mig bo i, så vi får se vart vi och våra idéer hamnar i slutändan. Men nu är det förändring på gång, i alla fall ordat om en sådan, att vi KOMMER flytta någonstans inom det närmaste året i alla fall! Jag ska söka utbildningar till hösten runt om i Sverige så om inte annat så ser man vart man hamnar då, det är en hel lång sommar innan dess och en lika lång vinter och vår.  Nu nör bollen är i rullning är det lika bra att hänga med, för kvar på perrongen vill jag inte stå och se det bästa jag nåsontin haft försvinna i ett moln av rök.

Man måste våga för att vinna även om man inte tror att man gör det. Utveckling är en del av livet, likaså upplevelser, och det gör mig ont att se hur Johan inte trivs här. Det var kanske rätt beslut att stanna här i höstas, i alla fall för min del, men med min hand i hans kan jag följa med på vilket äventyr som helst nu. Det gäller att våga, att lita på varandra, att veta var man har varann. För tillsammans är man stark.