Hej! 

Sitter och kollar igenom working holiday-visum, uthyrning av hus/lägenheter och jobb åt min kära man så att vi kan åka till Melbourne. För en sak är säker, jag åker inte utan honom. Det räcker med avståndet Kalix-Stockholm och att inte få se varandra på två och en halv vecka, men bor jag i Melbs och han i kalla Kalix, nä usch... Det vill jag inte. Men jag är så sugen på att åka dit med honom, jag drömde om Aussie land hela natten, haha. Vilket äventyr det hade varit och familjen verkar sååå härlig! Tänka sig, lillJennie från Kalix åker jorden runt med sin pojkvän för att vara borta i flera månader! 

För en sak har jag lärt mig nu när jag både är skollös och arbetslös. Kalix är ingen framtid. Här finns ingen framtid. Jag vill ut och vidga mina vyer, se andra saker. Kalix finns alltid kvar när man kommer hem igen, och personerna som bor här. Släkten. Familjen. Vännerna. Skype finns, flyg finns, mobiltelefon och brevpapper finns, mail! Och med Johan med mig klarar jag vad som helst.

Åh om Johan kunde komma hem så vi kunde diskutera, det är inte kul att göra det telefon- eller sms-vägen. Hade jag vågat åka så hade jag inte bara brytit alla mina säkerhetsbarriärer, jag hade även kryssat ett av mina livsmål, att åka till Australien. Jag blir nervös av bara tanken, men samtidigt så har Aussieland alltid lockat mig. Alltid. Det kanske är lite väl magstarkt att börja där på den första längre resan man gör men hallå... tjugo år gammal och arbetslös, vad gör man inte? Det är nu man ska åka för tusan! 

   

Och åker vi dit, till Point Cook, Melbs, så kommer jag ha min gamla brevvän från södra Sverige sedan 9-10 år tillbaka som långväga granne i samma by, samma förort, samma land. Hur liten är inte världen?! Åh om jag ändå skulle våga! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Påsken är här och alla barnen Isaksson är samlade med sina respektive. Jag har suttit ute i stugan mot solväggen och halstrat korv med mina nära en förmiddag när solen sken. Ansiktet värmdes upp av vårsol och av deras skratt och historier. Sedan sp...

  Livet rullar vidare. Vi arbetar båda två som förskolepedagoger, lärare, lärarassistenter, elevassistenter, resurs, extra resurs, resurspedagog, fritidspedagog... Vikarier alltså. Det är faktiskt väldigt roligt och man kan i stor mån välja sin ege...

Igår träffade jag en stor valp-Rottweiler som var så fruktansvärt fin med tjock, härlig päls och som tryckte sig mot mig när jag kliade honom på rumpan. Det fick mig att vela ta upp erbjudandet om vaccination mot min extrema kattallergi, vilket går...

Klockan är bara lite över 22 men vi och jag har legat i sängen sedan bastun som blev en lång dusch halv nio. Bastun startade inte, den jäkeln. Eller den startade men den blev inte varm. Så mycket att vänja sig vid och lära sig när man just flyttat in...

Vi tar allt en dag i taget. Även om de mentala listorna är långa, fyllda med text och saker att bocka av en efter en. Jag älskar listor. Alltid gjort. Aldrig varit tillräckligt strukturerad för att ha koll på dem, men vad gör det, listorna skrivs änd...