Hej! 

Går framåt att somna "tidigt". Igår var den väl strax efter halv tolv, tolv när vi somnade? I alla fall ett stort framsteg från två, tre, haha. Idag blir det gym för hela slanten, träningsvärken ligger fortfarande och pyr i större delarna av musklerna men det är så härligt att träna att man glömmer bort allt annat, för när jag väl kommer in i mitt träningspass så kan jag nästan inte sluta förrän jag riktigt känner hur benen, eller armarna, verkligen inte orkar mer. Det är något sorts inre driv som säger "orka tio kalorier till, orka en halv minut till", och när de tio kalorierna är till ändå tänker jag "nu kör vi femtio till, en minut till", små mål som är oerhört viktiga! Det går inte att ställa sig på crosstrainern eller löpbandet och tänka "nu ska jag springa si och så fort i en halvtimme", i alla fall inte för mig, för då lessnar jag direkt. Men om jag istället börjar med att tänka "om jag springer i fem minuter till att börja med", orkar jag säkerligen både tio och femton, och sedan mitt vad det är så är jag uppe i trettio, trettiofem och kan avsluta träningspasset med ett triumferande leende skickat till min tankeverksamhet.

Det funkar bäst för mig och har gjort så i vilken träningsform eller trist föreläsning som helst. Bara fem minuter till, det orkar du, sedan tar vi det därifrån. Bara tre till bensparkar, bara tre till... Och de dagar man känner att "nej, jag orkar verkligen inte fara till gymmet idag", släpar man sig ändå dit och det är de gångerna träningspassen blir de mest effektiva och bra. De enda dåliga träningspass du egentligen kan göra är de du inte gör, är du väl på gymmet så är ingen träning en dålig sådan! Så vida du inte belastar fel och sådana saker vill säga, men annars! 

Nu ska jag spela Sims ett tag innan vi åker till gymmet. Kraftigt snöfall idag igen, men det gör samtidigt att minusgraderna inte är allt för många. Kanske att vi till och med går till gymmet, är det önsketänkande eller idioti? Efter träningspassen brukar jag vara mer än död och måste äta i princip NU NU NU även om jag sällan har någon matlust efter att man kört slut på kroppen. Nåja vi får se, huvudsaken är ju att vi tar oss dit i alla fall, och det är då ett som är säkert att vi kommer!