Hej! 

Nu är Johan hemma igen och livet kunde inte vara bättre ♥ Snöstorm utanför fönstret och världens sämsta före på vägen men vad gjorde det när jag fick syn på honom på Kallax och gjorde frivolter av glädje, haha. Tre veckor var han borta och det kändes som en hel evighet för min del, han hade ju sin utbildning tio timmar om dagen medan jag i princip satt sysslolös den första veckan. Just nu vill jag bara njuta så mycket jag kan av att Johan är hemma, vi åt pasta carbonara (gårdagens rester) till middag och for därefter till gymmet.

Nu börjar jag känna de första spåren av trötthet, blev ett rätt intensivt gympass och hjärnan har gått på högvarv hela dagen. Först det dåliga föret, minst lika dåliga sikten och lyckorussyndromet över att snart få se Johan, sedan stressen över att jag körde vilse när de stängt av en del av E4:n och vissheten om att jag kommer komma försent till Kallax. Men som tur var så var planet också föresenat och vi kom ungefär samtidigt till flygplatsen och åkte hem till stilla Kalix. Vi får se vart det bär av härnäst, men just nu spelar ingenting annat än här och nu roll, att bara få vara med Johan är det bästa jag kan föreställa mig för stunden. Nu är mina får - eller i det här fallet, mitt får, hemma i hagen igen och jag kan andas ut och njuta ♥

Hoppas ni har haft en trevlig måndag trots snökaoset och inte alltför många dikeskörningar. Imorgon utlovas visst samma väder, tur att man inte ska kring vägarna då annat än till farmor och farfar för att hämta våra nygjorda gardiner till vardagsrummet och eventuellt på jobbsökande. Ha en bra dag!