Nu känns allt mycket bättre. Ledig dag igår med Johan, klipptid, MMsports på Rådmansgatan och lunch på Jensens. Sen hem och boka crossfit, dök upp en minut efter att de stängde incheckningen (17:20, den började 17:30), så vi fick inte vara med... Så jag tog hjälp av min man och brände av ett ordentligt bröstpass, jag kör nästan aldrig det för jag får samma känsla i bröstmusklerna som när jag är låg... svag... skakig... Nu har jag sååå träningsvärk, solen riktigt lyyyyser och jag har ännu två lediga dagar att se framemot :-) 

När kroppen har vaknat ordentligt tänker jag snöra på mig skorna och gå ut och sätta mig i solen med ljudboken i öronen. Jag svär på att hela Stockholm kommer vakna idag, det kommer ploppa upp massvis med vårblommor i dikena igen, vårfåglarna kommer sjunga mer än någonsin... Man blir ju glad ända in i själen av våren. 9 grader varmt idag och inte en snöflinga i sikte.

Jag drömmer fortfarande om att resa. Och vi ska resa. Det är bara nu när rumpan känns insydd i soffan och vi har bott här i ett år som jag gärna skulle vilja sätta mig i en flygstol med destination sol, värme, blått hav och sand mellan tårna så snart som möjligt. Tills dess kanske vi får ta en weekend någonstans. Mer än gärna. När alla andra tar en weekend åker de till Stockholm haha, men vi bor ju här och jag ser definitivt inte exklusiviteten med den här stan så det är lite svårt att njuta ibland. Den är för stor och opersonlig och jag vill bo i en mindre, charmigare stad... Ha ett radhus i utkanten av stan med gång- eller cykelavstånd in till själva centrum. Och resan såklart. Det är typ allt jag kan tänka på. Att resa. Känns som att jag vaknat ur ett hundraårigt ide. Öppnat ögonen. Jag vill se saker. Gah som jag vill se saker.