Regnet har vräkt ner ifrån himlen och raderat allt vad julkänsla heter haha. Så var det med den vintern. Nåja det är ju kul att se att saker och ting är desamma fortfarande, hösten leker med oss och kan inte riktigt bestämma sig vilket väder det ska vara. Skönt att sitta inomhus med en knastrande brasa och en kopp te eller varm choklad, muuums. Lite Nightwish och minuterna passerar fortare än jag hinner räkna.

Igår var jag på middag hos farmor och farfar som sagt, Johan stannade hemma med sina ögon men där bjöds det på löjromsmacka, farmors goda recept på heta korvar och en god sallad. Och diabetesvänlig efterrätt - ugnsbakade äpplen med glass. Jag hade lämnat min insulinpenna i huset på Stenbäcken mitt smartass så jag kunde inte trycka i mig så mycket glass, men... i Kalix är områdena inte så stora så jag åt ändå så jag blev nöjd, sprutan var inte allt för långt borta. Härligt sällskap, livliga diskussioner, många skratt och god mat. I eftermiddag väntar återbesök på Memira i Luleå, så då får vi veta om operationen lyckades. Jag håller alla tummar jag har!

27 månader igår den 27/10 och jag drömde om vår son (!) haha. Jättejätteliten och söt i en jättemjuk body och med mjölkaktig andedräkt och ljust, fjunigt hår högst upp på hjässan och helt lealös där han låg i mina armar - han måste ha varit för tidigt född eller nåt för han var verkligen pytteliten. Men jag var tvungen springa genom en skog och förbi arga, bebishungriga snöleoparder längs E4n hem till Therese och deras tvåmånaders för jag hade ju ingen mat att ge honom och han var så himla hungrig, haha. Älskade lilla bebisvän. Ibland är man som lite sugen...