I morse när väckarklockan började ringa ville jag helst snooza hur länge som helst. Det var mörkt ute och jag frös när jag lämnade sängen, Johan var så mysig innan han for och näe, bara liiite till... men väl på språng gick det hur bra som helst, jag såg framemot att fara och jobba och dagen gick fort. Köpte en Celsius på vägen hem, tog tag i väskan och for raka vägen till gymmet. Och fy faaaan vilket bra pass det blev! Orkade prestera dubbelt upp, ökade i vikt på alla maskiner och jag blev aldrig sådär utpumpad och illamående som jag brukar bli. Jag vet inte om det hade med drickan att göra eller en god natts sömn eller en kul dag på jobbet, men åh det kände så... fantastiskt!

Nu sitter jag i soffan framför xboxet och Fable 3 som jag köpte på Sci-Fi mässan i förrgår. Fortfarande överpigg haha, full av inspiration och motivation över allting, träningen, hälsan, böckerna. Jag skulle läsa ett par sidor av ett manus idag och jag satt där i en timme och läste den från början till slut, så himla bra skrivet, och nu vill jag själv börja om på ny kula med mina texter och publicera dem. Jag är inte sämre än de böcker jag läser på jobbet. Jag är inte sämre än någon annan. Jag är givetvis inte bättre heller, men nu har jag fått bevis på att mina verk duger lika bra som någon annans och åh, nu har jag tusen bollar i luften som jag vill göra på en och samma gång.

Jag hoppas det håller i sig nu. Länge. Jag fick en nytändning genom mitt nya jobb. Det öppnade nya ögon. Nya dörrar. Nya fönster, nya världar. Jag kan ju det här. Visst, det kommer komma bakslag igen, men just nu pekar allting uppåt och framåt så varför stanna och ifrågasätta? Jag tänker följa strömmen av optimism, motivation och inspiration så länge jag bara kan. Sommaren på mitt gamla jobb tärde på mig, gnagde på allt som var jag. Jag skrev inte ett ord under hela sommaren förrän jag slutade jobba... och nu, nu brinner fingrarna igen. Händerna glöder. Jag kan ju det här. Det är vad jag var menad att göra. Skriva. Läsa. Konst. Jag älskar konst. Precis som min pappa. Det konstnärliga blodet löper genom oss båda. Inspirationen,  nu på topp. Nu kör vi.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Påsken är här och alla barnen Isaksson är samlade med sina respektive. Jag har suttit ute i stugan mot solväggen och halstrat korv med mina nära en förmiddag när solen sken. Ansiktet värmdes upp av vårsol och av deras skratt och historier. Sedan sp...

  Livet rullar vidare. Vi arbetar båda två som förskolepedagoger, lärare, lärarassistenter, elevassistenter, resurs, extra resurs, resurspedagog, fritidspedagog... Vikarier alltså. Det är faktiskt väldigt roligt och man kan i stor mån välja sin ege...

Igår träffade jag en stor valp-Rottweiler som var så fruktansvärt fin med tjock, härlig päls och som tryckte sig mot mig när jag kliade honom på rumpan. Det fick mig att vela ta upp erbjudandet om vaccination mot min extrema kattallergi, vilket går...

Klockan är bara lite över 22 men vi och jag har legat i sängen sedan bastun som blev en lång dusch halv nio. Bastun startade inte, den jäkeln. Eller den startade men den blev inte varm. Så mycket att vänja sig vid och lära sig när man just flyttat in...

Vi tar allt en dag i taget. Även om de mentala listorna är långa, fyllda med text och saker att bocka av en efter en. Jag älskar listor. Alltid gjort. Aldrig varit tillräckligt strukturerad för att ha koll på dem, men vad gör det, listorna skrivs änd...