Det blev ingen rolig kväll igår. Mitt sötsug var så fruktansvärt att jag nästan darrade. Jag kände mig låg men var så frukansvärt trött, när Johan for till gymmet var jag nära medvetslöshetens kant och jag förstod inte varför. Släpade mig upp till blodsockermätaren och den visade på 19.6 Fy fan. Dunkande huvud, ben som inte bar mig, kropp som krampade och det hettade precis överallt. Jag tog tre enheter, mätte blodsockret en gång i halvtimmen resten av kvällen och tog tre enheter till när jag skulle gå och lägga mig. När Johan kom hem låg jag på 25.9

Jag har inte ätit socker på månader. Inte chockat kroppen högre än 15. Så det var inte så konstigt om den fullkomligt löpte amok under gårdagskvällen med tanke på all fika och kolhydrater jag tryckt i mig... TROTS insulin under fikastunden! Ja ja det kanske var på tiden att jag inte glömde bort min sjukdom antar jag ;-) Får tänka positivt så här i efterhand, annat kan man inte göra. Gårdagen var då jättemysig så det ångrar jag inte det minsta. Fika är gott. Ibland. En gång om året nåt sånt. Haha.

Nu ska jag klä på mig för dagen och promenera till gymmet. Jag är seg ännu - inte lika seg dock, bättre mat och bättre närvaro i vardagen gör att kroppen blir avslappnad - men jag tänkte köra 30 minuter på crosstrainern i alla fall, så får vi se hur det går. Jag har tappat en del kondis på de två veckor som gått sedan jag var där sist kan jag ju garantera, men jag ska tillbaka dit upp och förbi det innan jag är klar. Svart te piggar upp lite, utomhusluften också. Nu kör vi. Jag kan inte låta mig styras av lite trötthet.