Hoho vad jag är trött! Varit vaken sen tre inatt, blä. Ruskigt jobbigt. Har aldrig stigit upp så tidigt någonsin ever. Galet. 20 bilar i bilincheckningen som tog en kvart att checka in, sedan var klockan tio i sju och jag var hungrig och sugen på lunch. Min dygnsrytm blev helt vrickad alltså. Nu ligger jag i sängen och har just duschat, plockat lite och packat upp min nya väska. Jag hade beslutsångest deluxe i en timme och kunde inte bestämma mig, så jag fick prova hem en i en vecka. En vit. Snygg var den, men vit? Fanns en snygg brun också. Med nitar. Alla var snygga, så nu kan jag inte sluta tänka på den bruna. Gräset är alltid grönare... tror man. Kanske ska nöja mig med den vita? Den matchar ju till allt. Men i och för sig... Den bruna var liksom snygg... Varför bryr jag mig ens? Jag ska stoppa alla inköp nu härefter och istället spara spara spara. Eventuellt byta den vita. Vi får se. Nu är jag trött. Jag somnar snart. Kanske kan vila lite? I en halvtimme eller då? Hjälp vad hemskt att stiga upp 03:15. Aldrig igen... Inte på två veckor eller nåt sånt... Såatteh. Haha. Internhumor. Jag kan förklara nån gång. Nu ska jag spika upp mina ögonlock och fortsätta lyssna på Bandit fastän jag egentligen tänkte skriva ett inlägg om nåt helt annat, om dumma feministanspråk om nationalsången, avundsjuka och dålig självkänsla... Men som allt transporterades till en plats långt bortom sömnens gränser där jag inte orkar reflektera nåt just nu. Fyyyy vad trött jag är!!!