Det känns som att tiden rusar förbi. Jag har redan varit arbetslös i en månad liksom. Jag tycker det är jobbigt med jobbsökandet, att våga, att inte veta exakt vad jag vill syssla med om dagarna. Tänkte ju läsa till kostrådgivare itll hösten och jag vill verkligen våga, men jag vet inte hur det går med det... dels kostar det pengar och dels är jag fastnaglad i golvet och behöver en rejäl känga åt rätt håll. Men efter att jag fått mitt licens har jag som dröm att skapa en kokbok, att komma in i verksamheten att hjälpa folk må bättre, äta bättre.

Fast å andra sidan känns det som, vem skulle gå till en tjugoåring som de tror bara läser innantill, rätt upp och ner från regelboken, bara för att jag är så ung och oerfaren? Jag hatar de orden nästan mer än liten och söt. Folk skulle skratta åt mig. Okej, låt höra, skulle de säga, vad ska lilla jag äta för att få ordning på min övervikt etc. Skulle du kunan vara så hemskt vänlig att svara på det? De vet inte att jag har diabetes. Att jag övervunnit min sjukdom genom att äta rätt. Att jag har överlevt genom att äta rätt och att jag VERKLIGEN vill hjälpa andra på traven, att må bättre, att överleva! Rätt kost gör så mycket! Jag har vilja, motivation, kunskap, erfarenhet... men åldern emot mig. Hur gör jag? Hur går jag vidare? Hur skaffar man sig ett klientel? Fan, vad jag längtar! Vad jag drömmer om det!

Nu har jag precis kommit hem från en dag i Norrtälje med min bloggkompis Josephine och hennes supersöta dotter Esmeralda. Vi hade jättemysigt, fikade, shoppade lite, surrade massa och promenerade runt i stan :) Det var lite kallt men det var det värt, jag gör gärna om det! Bara en timme bort med bussen och där kom man till ett helt nytt landskap som inte verkade som Stockholm någonstans. Trevliga butiksbiträden, kullerstensgator, gamla hus... Lite som Piteå. Och en himla trevlig bloggkompis. :) 

Nu sitter jag i soffan framför Masterchef och funderar på om jag ids laga någon middag haha. För en gångs skull känns stressen som att den är långt borta och jag kan andas ifred. Jag behöver inte stressa, jag har ingen anledning till att göra det. Det är vad det är och mitt liv är ganska bra just nu. Till helgen ska jag och vår ex-inneboende och söka jobb. Han saknar förmodligen all den där mähä-heten ever och gör verkligen det han tycker, utan att egentligen tänka efter angående det. Han bara kör. Och nu har han bestämt att han bjuder på lunch om jag går in i tio butiker och lämnar mitt CV. Jag har inget direkt val och är glad över hans känga i röven, det behöver jag verkligen. Heja dig. 

Nu lutar jag mig tillbaka och njuter av att det är första oktober och att träningen igår tog på ryggmusklerna. Det satte sig en biffig kille bredvid mig på roddmaskinen och jag var tvungen att köra lika hårt som honom, så jag körde tills han slutade haha bara för att vara lite bättre än hans muskler ;) Uj uj det känns idag vill jag lova.

Liten peppbild från januari, tre månader efter att träningen hade dragit igång. Nu är jag bara inne på femte veckan efter uppehållet men det kommer, det kommer! Jag siktar verkligen mot toppen den här gången, jag VILL och jag SKA!

WOD klar, nu mat och Masterchef. Jag hade en miljon saker att säga innan jag loggade in här men nu har träningen och ätandet sagt sitt och jag lutar mig tillbaka och njuter av kvällen som är tystare än vanligt då Johan jobbar sent och Johan 2 har flyttat ut... men, imorgon ska jag åka buss till fina bloggkompis Josephine och hennes Esmeralda! Hihi! Det ska bli sååå kul :)

Och dääär tog energin slut... matkoma... känner någon sig sugen att komma och diska? Eller kan disken flyga till diskhon av sig själv? Lite långt att kasta och soffan är för underbar för att lämnas ... helt underbar... tror jag kurar ihop mig med en film, te och tända ljus... det är jag värd efter dagens pass.

Lång sovmorgon och sen iväg för träning och möte med en PT på SATS. Det var första träffen och vi gjorde ett träningsprogram med nya övningar som jag körde igenom - mest mage och rygg, mina problemområden som jag inte kör så mycket. Saknar liksom inspiration för den sortens övningar. Men nu så! Har jag inte träningsvärk imorgon så vet jag inte vad som ger det. Träningen börjar komma igång nu, ett härligt benpass blev fredagens underhållning och innesittarhelg var ett faktum. Kunde knappt gå, ehm... men släpade ändå iväg benen till Täby Galleria och tillbaka på ett självmordsuppdrag. Det behövdes om man säger så... fast trapporna... att sätta sig på toa... att böja sig ner... det var inte att leka med ;)

Nu ligger jag i sängen och har just påbörjat en av mina favoritböcker för fjärde gången. Min fina, varma och underbara Johan ser på säsongsavslutningen av Dexter och luktar sådär gott av dusch, eau de Johan och min hudlotion så hjärtat gör fåniga dubbelhopp bara av tanken och synen ååh. Imorgon är en ny dag med nya träningsmöjligheter, lämna CV på ett par affärer och that's tuesday. Förhoppningsvis fixar sig tvättstugan och ugnen också med hjälp av hyresägarens hjälp. Det blir nog bra det här!

Haft en superhärlig dag med finaste Helena, först en lång sovmorgon och sedan gym, armar + bröst + axlar. Vi körde på riktigt ordentligt i två timmar och det känns redan i armarna och bröstet vill jag lova! Orkar knappt lyfta armarna, så de får befinna sig i midjehöjd som ett par rasslade geléklumpar resten av dagen haha. Oooont :) Tredje träningspasset på två dagar, tänkte hinna med två (åtminstone ett) till innan jag åker hem.  Om ambitionen och motivationen tillåter, musklerna känns rätt så ömma nu så man ska väl egentligen inte stressa igång något, men det är så härligt att röra på sig. Luften kändes alldeles klar och sval nu under kvällen och en löptur hade varit gudomligt skönt, men det får vänta till imorgon då ben och rumpaaa står på agendan.

Nu har jag precis vinkat av Helena och ska mysa ner mig i soffan med min finaste. Alla dagar borde kännas såhär, lätta och härliga och bekymmerslösa. Och med en hel del träningsvärk, haha.

Varmt och gossigt idag, 37 grader i solen och efter en kortare PW för att jag är lite disoriented i området satte jag mig på en bänk i lekparken och lapade sol i över en timme, svettig och lurkig och så klart kom det en pappa med en liten bebis som genast fick sikte på mig och började le allt vad hon hade (barnet alltså) och skratta och ha sig och ville gunga i gungan närmast mig... och det luktade nyklippt gräs och rosor, så härligt. 

Jag har så fruktansvärt träningsvärk sen igår. Alltså jag kommer inte ens ihåg sist jag var så här jäkla öm. Armarna och axlarna och nacken gör sååå ont haha. Gymmade igår i en timme, körde igenom hela kroppen "litegrann" (ehm ungefär 80 % av maxorken) och promenerade sedan hem. Gaaaalet vad ont det nu gör. Orkar knappt lyfta telefonen ens en gång, men det är skönt, äntligen har vi börjat komma igång igen.

Och jag ska nå min drömkropp. Motivationen är på topp, energin också, orken, den kommer. Jag har inspiration från mästarna på min Instagram, folk som hänger med mig och min resa och ett utformat träningspass och kostplan som jag nu ska följa i åtta veckor framöver. Det ska inte gå fel den här gången. Jag ska inte bli sjuk och inte kunna träna, inte opereras så att jag måste hålla mig i stillhet i två månader och jag ska inte ha några som helst undanflykter för att inte träna när gymmet ligger 300 meter bort, går jag femtio meter utanför dörren ser jag SATS-skylten så... Inte en chans att jag ska misslyckas nu.

Det här är förebilder efter nästan tre månader utan styrketräning. Jag har pufsat till mig lite hehe och förlorat formen jag hade då, men det motiverar bara mig att kämpa ännu mer... för jag SKA nå dit, jag ska, jag svär på det. Jag är igång, big time. Jag måste tro på mig själv. Fuck Lagom - nu siktar jag mot högre mål!!!

 

Taggar: #träning #hälsa #aldrigvila #trainlikeagirl #fucklagom #kostplan #kostråd #sats #gym #motivation #inspiration #förändring #hälsosam #livsstil #lchf #före #efter #träningsvärk #sol #stockholm #värme 

Att det är bra service på SATS! Jag och Johan gick dit för att bli medlemmar och börja träna och jag loggade in direkt jag kom hem och valde profil - "Jag vill bli starkare". Fick då ett direkt egenkomponerat träningsschema, kostråd anpassat för min träning, recept komponerade för att matcha mina önskemål och förslag på olika gruppträningar jag ska göra varje vecka PLUS en GRATIS PT i tre tillfällen... och om jag inte kommit tillbaka till formen jag hade i våras på åtta veckor så får jag pengarna tillbaka!!! Jag blir nästan så glad så jag vill gråta. Åh jag är så taggad på att träna, på att svettas, att ta i så man får grina, krypa hem och inte orka upp ur sängen morgonen därpå, ja... ska man träna så ska det vara ordentligt, och jag vet var jag ska det första jag gör imorn!!!!

Till råga på allt så är det bara 200 meter till gymmet härifrån så det finns inga ursäkter. Nuuuu ni nu ska denna donna bli i sin livs form så jag kan läsa till hälsocoach i höst... för jag har skickat intresseanmälan på en tio veckors kurs i Stockholm i november. Den kostar visserligen litegrann men... då får jag det gjort, då blir jag hälsocoach... en av mina drömmar kan slå in redan i november. Plus att jag kommer bli supersnygg ;) Hurraaaaa!

Sade jag förresten att jag kommer hem på lördag? Inte? Då säger jag det nu, jag kommer hem till Norrbotten på lördag och stannar en heeel vecka eventuellt. Åh så skönt det känns, när allting börjar falla på plats mer och mer. Först träningen och nu hemresan och drömmen om hälsocoach-utbildningen. Det ska bli såååå roligt alltihop. Nu ska jag forsätta spela Black Ops II som jag gjort hela dagen, jag har knappt ens klätt på mig idag haha. Behå och shorts är underbara spelkläder, direkt från sängen dessutom ;) har man semester så har man, eller hur?

Hej!

Sitter stationerad på jobbet i terminalen i mina bästa sekreterarkläder (känner mig faktiskt väldigt... uhm, uppklädd) och ska strax börja checka in dagens kvot av båtgäster. Träningsvärken i bakdel och baksida lår är härligt smärtsam, det blev korta men tunga övningar igår efter Johan den blivande PT:ns förslag och jag var inte sen att haka på. Körde även axlar, bland annat en övning jag inte tidigare kört och det känns också nu i axlarna och runkmusklerna hehe. Härligt skönt och smärtsamt på samma gång, förhoppningen är att hinna dit imorgon bitti före jobbet och köra lite armar + mage. Jag vill ha den där killer bodyn och jag ska kämpa för att få den. Jag är på god väg och är nöjd med vad jag ser och känner, men det kan alltid bli mer så nu tänker jag äta ännu mer striktare/hälsosamt och fortsätta på det där kortare-reps-tyngre-vikter, jag är på gång nu och det känns så jvla braaa.

Återigen, att äta kolhydratfattig mat så som LCHF och GI är inte skadligt för kroppen och definitivt inte för oss diabetiker. Jag äter bara kolhydrater om jag ska träna samma dag, annars hoppar jag helt över det och därför är mitt blodsocker jämt och stabilt 90 % av tiden.

Det beror inte på att jag "är nybörjare inom sjukdomen" eller att jag fortfarande har en fungerande bukspottskörtel. Körteln är död och jag har hunnit lära mig enormt om sjukdomen och märkt att kolhydrater bara gör skada så länge man inte tränar. Jag lider inte av min sjukdom. Jag tar långtidsverkande insulin på kvällen och that's it, jag behöver inte mäta mitt sockervärde, inte ta vardags-insulin, OM jag sköter mig i form av bra mat och träning. Och jag är inte ensam, jag följer massvis med tjejer med diabetes typ ett som lever efter samma filosofi. Om så många lyckas hålla sin sjukdom i schack, varför skulle det vara så hemskt att börja leva efter den principen för alltid? Det skadar inte att prova heller. Vem vet, man kan faktiskt må bättre...  och förlänga livet med flera år!