Ok... 20 fakta då. Målet är att alla ska skriva tjugo saker om sig själva och dela med sig av sin historia och i sin tur nominera fler att göra det samma. Det här tycker jag är jättekul, och jag tänkte försöka skriva om sådant som jag kanske inte säger varje dag. Jag har nominerat flera stycken på Instagram redan.

♦ Jag heter Helena i andranamn. Haha.

♦ Jag bröt näsan när jag var 1 1/2 år gammal. Mys.

♦ ... Vilket är mitt första minne. Två barn. En röd pulka. Snö, vinter, jag var varm, svettig, stod mitt i backen. Flytta på dig, sade dem. En röd pulka som fyllde hela mitt synfält. En värld som blev svart. 

♦ Jag får fjärilar i magen av att titta på Johan, fortfarande efter tre år. Han gör mig så himla lycklig.

♦ Jag har så himla härlig humor!

♦  Jag tänker gifta mig nästa höst ehum ;)

♦ Just nu drömmer jag om att flytta till Trollhättan/Göteborg, köpa lägenhet och bara sätta fast mina rötter där i krokarna av min släkt. Skapa det liv vi vill ha, ända från grunden.

♦  Läkarna tror att jag kan ha haft diabetes under större delen av mitt liv. Jag tror det också. 

♦  Jag vill ha fyra barn - Oliver, Adam, Julian och Klara. Med Johan. Han och jag. Vi. Även om han hatar namnet Julian ;)

♦ Jag älskar lax, blomkål, bacon och pesto mer än allt mmmm.

♦  Jag har mist både min mormor & morfar...

♦ Min mamma är även en nära vän & jag har en väldigt fin kontakt med resten av mina "familjer".

♦ Jag gråter till filmer och musik och annat gulligull, känsligt hjärta okej ;) Och en skvätt efter att sexåringen ringde för att säga god natt...

♦ Te!!! Min ultimata favorit. Jag. Älskar. Teeeee.

♦  Och hösten. Löven. Kylan. Alla årstider. Jag är en glad själ som finner lycka och glädje i små saker som ingen annan ser.

♦  Jag är en Highly Sensitive Person.

♦  ... Som är hyperallergisk mot katter.

♦ Jag tänker på min gamla foderhäst Aladdin typ varje dag, saknar allt med hästar och ridsport och hoppning och stickiga mular! Åh.

♦ Jag har nog aldrig älskat någon mer än under det ögonblicket då Johan kom hem med en överraskningsdammsugare. Jag slängde mig om halsen på honom och bara grät. Hahaha. Ja... men det var glädjetårar, och kärleken i hans ögon var enorm.

♦ Mormors begravning fick mig att bli ännu mer tacksam över det jag har och det som finns runt omkring mig. Varje dag är en gåva. Varje leende är en gåva. Ta aldrig det för givet. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Påsken är här och alla barnen Isaksson är samlade med sina respektive. Jag har suttit ute i stugan mot solväggen och halstrat korv med mina nära en förmiddag när solen sken. Ansiktet värmdes upp av vårsol och av deras skratt och historier. Sedan sp...

  Livet rullar vidare. Vi arbetar båda två som förskolepedagoger, lärare, lärarassistenter, elevassistenter, resurs, extra resurs, resurspedagog, fritidspedagog... Vikarier alltså. Det är faktiskt väldigt roligt och man kan i stor mån välja sin ege...

Igår träffade jag en stor valp-Rottweiler som var så fruktansvärt fin med tjock, härlig päls och som tryckte sig mot mig när jag kliade honom på rumpan. Det fick mig att vela ta upp erbjudandet om vaccination mot min extrema kattallergi, vilket går...

Klockan är bara lite över 22 men vi och jag har legat i sängen sedan bastun som blev en lång dusch halv nio. Bastun startade inte, den jäkeln. Eller den startade men den blev inte varm. Så mycket att vänja sig vid och lära sig när man just flyttat in...

Vi tar allt en dag i taget. Även om de mentala listorna är långa, fyllda med text och saker att bocka av en efter en. Jag älskar listor. Alltid gjort. Aldrig varit tillräckligt strukturerad för att ha koll på dem, men vad gör det, listorna skrivs änd...