Nu är jag redigt igensnorad för fjärde gången på två månader. Jag klättrar snart på väggarna. Jag hade i alla fall försökt göra det om jag haft ork till det, för nu är jag ganska less på att må såhär. Ganska mycket rejält jätteless. Jag har börjat skissa på ett förkylningsdiagram bara för att försöka lista ut VAD det är som gör det innan jag åker till VC på antingen fredag eller måndag.

Blommorna jag stoppat på fönsterbrädan i sovrummet = Allergi? 

Dagisbakterier...

Åker buss istället för att cykla. Det är halt och kallt och jag har ingen hjälm och vill helst inte spräcka käken igen så bussresorna är obligatoriska...

Träna mindre = Taskigare immunförsvar? 

Bihåleinflammation = Förmodligen det jag lider av, återkommande sådana också. Mitt huvud är sååå tungt och jag får stock i snorgångarna när jag böjer mig ner. Aj aj aj. 

Dold halsfluss = Jag tar vad jag får så länge jag får en diagnos och får bort detta.

Vad mer?

Damm? Det går under kategorin "Allergi".

Bara allmänt deprimerat immunförsvar. Vem tusan tycker att detta väder och mörker är roligt? 

Något jag äter som jag inte tål. Också under kategorin "Allergi". Typ... jag vet inte. Gluten? Mjölk? Jag var ett öroninflammationsbarn när jag var liten, och det kan höra ihop med matallergier. Jag ska börja med en mjölkfri månad i januari men det är då det.

För mycket Stockholmsluft. Hurra, kan vi flytta ut på landsbygden nu?!

För lite tid med Johan. Ja, så måste det vara. Jag mådde ju bra i helgen när han var ledig!

Stress. Stressar jag så stressar jag så mycket att jag ibland inte minns vad jag heter. Och det är inte heller bra för immunförsvaret av någon anledning.

För lite sömn. Under vardagarna kan jag inte få nio timmars sammanhängande sömn, snarare åtta eller till och med sju och en halv och mindre. Det kanske gör sitt med kroppen... Att jag inte får nog med återhämtning.

Hormonspiralen...? Kroppen som försöker stöta ut den och som därför får taskigare immunförsvar?

Det kan gå on and on forever. Men jag slutar här. Jag är för trött för att sitta vid datorn och jag ser knappt någonting för min svullna näsa. Den är stor i vanliga fall men nu är den ju elefant-enorm.

På fredag blir det besök hos VC. Först ska jag krama om Johan riktigt riktigt ordentligt, krama om barnen riktigt riktigt ordentligt, packa, vilket jag inte ännu har gjort, och städa, vilket jag behöver göra innan jag far så inte Johan får allt sen när jag är borta. Älskade, älskade du. Nu när jag kryper in i nattlinnet och min nya morgonrock i fleece saknar jag honom sådär extra mycket trots att det bara är en timme kvar tills han kommer hem. Hur sjutton ska jag klara ett helt jullov?

Jag kostade i alla fall på mig ett leende tidigare, solen sken och jag befann mig någonstans mellan förkylning två och tre. Heja, heja!