En glad överaskning och en mindre glad. Jag kom med i Ida Wargs Skin Perfection Challenge och är en av de trettio som gick vidare. Hur kul! Kommer få en hel massa nya hud-/ansiktsprodukter med posten inom kort och åh vad roligt det är!

Den mindre bra var väl att stället jag ville jobba på i sommar ringde och erbjöd mig en tjänst då de ännu inte hittat den rätta. Sedan i somras. Varningsklocka... Jag sa okej. De sa okej. De sa att jag får "provjobba" gratis då jag inte egentligen är rätt för jobbet, så att hon får se om jag duger. Haha. Jag skojar inte.

"Vill du ha karriär eller torka snor hjärtat?"

Jadu...

"Har du Facebook hjärtat? Jag tror jag vet vem du är hjärtat, tror jag sett dig här hos oss. Typ att jag känner dig... hjärtat."

Seriöst.

"Strunta i ungen imorgon hjärtat och kom och jobba gratis en stund... "

Nej. Vänta lite. Vänta vänta vänligen. Fågelturken minns ni? Vad är det för fel på människan? Den här alltså? Varför vill ingen jobba där? Varför ringer de en tjej med "fel" erfarenhet? Jobba gratis... Nej tack. Jag hade kunnat jobba gratis en dag om det genererade i en anställning som inte hindrade mitt barnvaktsjobb. Men jag har bundit mig vid det löftet, att finnas där, att hjälpa dem... och jag vill hellre vara där än hos någon läbbig hjärtetyp.

Alltså... ja.

Jag kanske skulle börja om.

Jag fick ett samtal idag. Där min eventuellt nästa chef kallade mig hjärtat.

Hur förklarar jag det på ett normalt sätt? Mina öron är fasen fyrkantiga just nu. De har gått i baklås. Hjärtat. Bah. Hjärtat. Hjärtat. Jag. Hon. Det. Där. Jag orkar inte. Jag går i baklås. Jag ska "torka snor" i ett bra tag till. För det är vad jag vill göra. Det är vad jag känner att HJÄRTAT vill göra.

Hallelujah Amen.

Godnatt.

En fantastisk helg och en snabb LCHF-pannkaksmåndag har passerat och vi har nu ett nytt hallbord och tevebänken står där så fint, äntligen, äntligen. Spotify och Leona Lewis skrålar i bakgrunden och regnet piskar ner emot fönsterrutorna. Jag är så lycklig över allt det här. Så löjligt glad. När Johan gick med på att åka till Arninge och köpa den där bänken så kastade jag på mig skorna och sade att nu åker vi, innan han hann ändra sig. Förvånad var jag, att jag inte behövde "tjata" så länge denna gång ;-) Och det blev superfint, jag ska visa bättre bilder senare.

Jag måste bara få dela med mig av en sak. Klart jag får, det är ju min blogg, hehe. Bara för att ha kvar, att gå tillbaka till, att läsa om ett år eller två eller tio, bara för att se om det är samma sak då. Nämligen mina favoritlåtar, eller rättare sagt låtar som fastnat, de som aldrig ger sig av, de som håller sig kvar, kramar mitt hjärta varje gång. De som alltid ger - och har gett - mig inspiration till att skriva, eller som bär på minnen jag vårdar ömt. . De som finns där, en lista jag lyssnar på för inspiration under sena höstkvällar, tidiga sommarmornar och året, livet, ut. Låtar som funnits där... så länge...

Min ultimata jättefavoritlåt såhär på hösten är Sia - My Love. Det fanns en underbar musikvideo av den på Youtube tidigare, men den togs bort. Jag tror inte det finns en mer fantastisk låt än denna. Jag har sagt att jag vill ha med den på mitt bröllop, och det håller jag fast vid fortfarande. Den måste det. Den måste finna där någonstans.

Detta är min Inspirational Playlist. 

Efter att ha städat köket och vardagsrummet och även spenderat ett par timmar i rymden (Mass Effect-serien är verkligen fantastiska spel) sjönk jag nu ner i soffan och blev jätteseg. Fredag idag och det känns som... tisdag, veckan har gått så himla, himla fort. I helgen är Johan också ledig så jag har bett om ett besök på IKEA, får sån himla inspiration av att städa. Nya grejen att (vilja) införskaffa är en micro, ett hallbord - fast det har jag ju alltid velat - och en tevebänk med förvaring för vi har nästan ingen sådan alls. 

Så vi får se.

Hoppas, hoppas.

Och målarattiraljer.

Jag vill skapa, måla, göra. Blått och mintgrönt. En sparv. En giraff. Rött och orange och vitt. Jag vill måla.

Jag vill glittra sådär som den gjorde. Glittra för dig.

Vi skulle ju egentligen behöva en bil för att forsla hem allt om vi köper nåt, men det får vi ta senare. Nu tänkte jag ägna mig åt lite hemmaspa-aktiviteter i en timme innan det är dags att åka och hämta barnen och spendera ett par timmar med dem. Jag har sån grym träningsvärk efter gårdagens femkilometersrunda på gymmet så backarna var grobianiska idag, sex kilometer kändes som sex mil. Får försöka hitta en väg med minsta möjliga backar på hemvägen haha. Och som går fortast. Det är ju fredag. Fredag och ikväll är Johan här hos mig. ♥

Will you stay with me?
Will you be my love
Among the fields of barley?
And you can tell the sun in his jealous sky
when we walked in fields of gold

Oj så seeeeg jag känner mig, sittandes i soffan efter sex kilometers cykling i ena riktiga backar. Jag fick sova länge både idag och igår och börjar inse att vid halv elva så går min gräns om jag ska stiga upp klockan sex. Jag somnar inte om efter att ha snoozat utan ligger kvar, blundar och lägger armen om eller får armen om mig ett par minuter till. Sedan kliver jag upp, äter ett par Finncrisp och sätter mig på cykeln. Det är så himla skönt med den här kyliga morgonluften tycker jag. Man blir så pigg på något sätt. Även om backarna är hysteriska så tidigt på morgonen, haha.

Idag ska jag ta en sväng in till Täby Centrum - med bussen - handla, kolla lite på nya leggings då jag letat igenom hela garderoben och inte hittar ett par byxor jag precis köpte och aldrig hann använda, och sedam är det tillbaka till mina barn igen. Jag vet att det kommer komma dagar när jag är kräkless på att cykla samma sträcka varje dag, när kylan biter i kinderna och det spöregnar. Buss finns ju i nödlägen och det är ju skönt också, att veta att man har alternativ de gångerna en cykeltur inte är aktuellt. Men jag ska cykla så länge det går. Så länge det är friskt och klart väder, lite regn gör ingenting, och framförallt så länge jag får ha kvar cykeln...

Nu ska jag bara sitta, halvligga, vara här en stund innan jag börjar med lite vettiga bestyr. Benen är löjligt möra efter helgens dubbelträning och veckans cykling. Självmord att träna ben efter att man cyklat sex mil haha. Nåja. Jag vill hitta tillbaka till den kropp jag hade i början på sommaren. Kondisen är nu bättre än någonsin, men det är orken som inte riktigt är lika stor. Men vi kommer dit, sakta men säkert. Det är jag övertygad om.

Idag är en sådan dag då jag förundras över hur lite klockan är baserat på hur mycket jag hunnit göra. Jag var dödens trött i morse, riktigt masade mig upp ur sängen och cyklade iväg på supersega ben men det gick så småningom över. Jag är ine som Paulo Roberto som tvingar sig upp ur sängen halv sex på morgonen för att "göra bort träningen", träning för mig ska inte "göras bort" utan klaras av när man är pigg, kry och jäkligt laddad. 

Cykling till och från mina barn kanske inte är så lång - sex kilometer - men när jag kör den sträckan två gånger om dagen blir det en hel del i slutändan och jag tackar mina ben för att de kämpar på hur tidigt jag än stiger upp. Visst blir det en slags träning det också, en bra sådan till och med, men jag gör det inte för att "göra bort den" utan för att den är en del av mitt dagliga liv.

Ta i trä, men min mage har betett sig fantastiskt den här veckan. Jag har till och med ätit vitlök, massor av vitlök, men den har inte sagt ett ord?! Jag tror och hoppas att cyklingen är anledningen till det och jag ska därför fortsätta så länge det bara går (enda undantaget är väl snöstorm och ishalka). Men till Täby C tog jag faktiskt bussen, skulle klippa mig samt lämna in biblioteksböcker och handla. Min fina frisör väntade barn (så fin mage) och mitt hår blev lent och härligt igen. Och nu sitter jag här i soffan och klockan är bara lite mer än ett. ETT! 13:00! Wow!

Ikväll väntas ugnsbakad falukorv åt familjen och lax i folie till min man. Det är trots allt fredag. Snälla låt det bli en lika underbar helg som veckan som gått. Låt mig få fortsätta känna så här, fri, ledig, glad, lycklig, bara ett litet tag till.

Jag har precis landat i soffan efter sju kilometers cykling och en hel dag vikt åt diverse aktiviteter. Lagade middag med yngsta barnet och det blev kallrökt lax med stuvad spenat med massa vitlök. Så jäkla gott. Jag känner mig löjligt glad över mig själv. Glad över allt det vi har. Jag måste bara få säga det.

Titta själv hur fint det blev när jag spenderade ett par hundralappar på Rusta tidigare idag. Jag har länge velat göra något åt våra öppna förvaringsutrymmen, jag är kräkless på att se alla smågrejer som egentligen inte fyller någon annan funktion än dammsamlare. Tänkte mig en gardinstång-liknande sak som man hänger upp på undersidan av köksbaren och sedan hänga ett skynke för för att bara slippa ha det i ansiket dagarna i ända.

Men så hittade jag dessa fina kromade lådor på Rusta för 47 kronor styck. Det var fyra kvar så jag tog alla. Jag är inte så bra på ögonmått och synvinkel så jag trodde att de två glasbänkarna skulle rymma två korgar kvar, men så fel jag hade. Så nu fungerar översta hyllan som bokhylla för våra pocketböcker och inunder dem finns all förvaring, så smart och så snyggt. Så klart glömde jag två ljushållare jag köpte i samma stuk - TROTS att jag tittade om jag glömt något! - så jag måste åka tillbaka dit imorgon och fråga om de blev kvar. 

Sedan hittade jag en vas (på glasbänken längst in, se vad man kan hitta när man rensar ur) och bestämde mig även för att alltid ha blommor hemma. Jag älskar blommor. Rosorna jag fick av min värdfamilj är så himla vackra och gör en så glad. Mitt nyårslöfte var ju lycka, avslappning och optimism och jag ämnar hålla det också, inte bara träningen...  :-) 

Så klart ska Bloggplatsen dödar allt vad kontrast och fina färger heter... Gardinerna är mörkt purpurröda och rosorna mattorange. Nu ser det ut som att jag hämtat massa skrot från soptippen, åh. Lägg märke till LED-ljuset i bokhyllan, jag blev kär direkt och köpte alla i serien. De har alla olika budskap/texter :-) 

Taggar. #heminredning #rusta #shopping #shoppa #dekoration #dekorera #blommor #rosor #ljus #inredning #förvaring #tips #krom #lådor #bokhylla #böcker #pocket #smart

Frukosten intagen och teet står på svalning. Klockan är tio över sex och om en halvtimme bär det iväg till min familj för morgonbestyr.  Jag vaknade av mig själv halv sex i morse, då tyckte hjärnan uppenbarligen att det var dags att stiga upp - och jag vet att det är lika bra att göra det innan man hamnar i drömsömnen eller djupsömnen igen, för då är man ruskigt trött när man stiger upp även om det bara skiljer femton minuter. Därför är det lika bra att stiga upp direkt väckarklockan ringer eller direkt man vaknar av sig själv om det är någorlunda nära den normala uppstigningstiden. 

Jag tycker om sådana här tidiga mornar. Dygnet blir så mycket längre, men det är inte bsra det. När hjärnan är sådär halvtrött och reflekterar över drömmarna man haft, luften är krispigt kall och solen har bara just precis orkat upp ovanför träden. Sådana här mornar ger mig energi. Jag vet att jag kommer vara trött när vintern kommer och det är mörkt ta mig tusan hela tiden men just nu, såhär, sensommarmornar... Så härligt. 

Idag ska jag åka in till Arninge när jag kommer hem från barnen, om jag inte somnar i soffan vill säga. Jag har en tendens till att göra det numera, ehum. Rusta står på schemat och jag tänker för en gångs skull ine cykla den här gången, tar bussen istället. Det räcker faktiskt med att cykla sex mil i veckan, så jag får se vad jag gör när gymkortet tar slut om två veckor. Om jag väntar med att förlänga det till oktober eller vad jag gör. Det kommer garanterat bli lättare och roligare att gymma till hösten igen när man har mer ork då den värsta värmen åkt förbi med alla åskstormar. 

Men ändå har vi lyckats träna riktigt bra trots att det bara blivit ett gymbesök i veckan under juni och juli. Jag har mer ork än någonsin just nu och jag har slagit min femkilometerstid två gånger, så jäkla skönt och inspirerande det är. Löpning och cykling har blivit mina favoritsysselsättningar inom träningen, även fast jag längtar efter marklyft och styrketräning. Jag förlänger nog mitt kort direkt. Ja, så får det bli. Jag hade ju ett mål i början av året och jag ska inte svika det rikigt än, det är ju faktiskt bara 21 fredagar kvar till årsskiftet ;-) 

Strax före halv nio rullade jag in cykeln i cykelbodan och stod i vår hall ett par minuter senare efter att ha cyklat sex och en halv kilometer och sedan tagit hand om två fantastiska barn. Uppstigning, frukost, lite undanstädning, en kickboard-avfallning, mottagande av en underbar välkomstpresent och klockan är inte ens nio. Snacka om produktiv när man kommer igång så tidigt. Och så pigg man blir av att cykla!

Igår tog jag disken av bara farten, diskberget som inte blev mindre ju mer jag stirrade på den. Nu har jag ganska många timmar framför mig innan jag ska tillbaka till mina barn för hämtning från fritids, lek, middagsgöra och eventuellt paj-göra. Ytterligare sex och en halv kilometer cykling - jag inbillar mig att detta kommer hålla mig frisk i vinter - observera att jag säger i vinter för jag har en begynnande förkylning någonstans i kroppen som gör sig påmind då och då utan att på riktigt bryta ut.

Benen var lite tunga i morse också och sängen välkomnande och Johan varm och gosig. Det känns så bra det här även om jag för tillfället är trött. Sju och en halv timmes sömn jämfört med nio-tio i vanliga fall ger lite minus på sömnkontot men det går faktiskt rätt bra det också. Cyklingen ger de endorfiner jag behöver, barnen ger mig glädje och Johan ger mig en sådan lycka att jag får LRS bara genom att titta på honom. Min älskade, underbara, finaste Johan. 

Titta vad fin bukett jag fick av familjen :-) Har man ingen vas så får man improvisera. Jag visste väl att öl, vin och whiskey var bra för någonting!

Taggar: #aupair #jobb #nyttjobb #kärlek #sambo #pojkvän #barn #bebis #barnflicka #stockholm #cykel #cykla #träning #hälsa #fitness