I resten av våra dagar, tillsammans, vi två

Jag hoppas att det alltid kommer vara så

Från tidens början till universums slut

Den kärlek jag hyser räcker livet ut

Jag somnade i soffan igår, tätt intill under täcket jag hämtade medan pistolskotten ljöd från teven. Vaknade till efter en tid, såg rakt upp i hans grå ögon och blev så himla lycklig. Kär. För ett par sekunder visste jag inte vem jag var, vem han var. Men det där ansiktet, som såg på mig. Som log. Med den där blicken. Den djupa, varma. "Jag älskar dig så mycket." Och det fladdrade till i magen. Jag älskar dig. Med djupet av mitt hjärta. Sedan blundade jag. Somnade om. Vaknade av hans fingrar mot min kind. "Kom, så går vi." Och vi gick. Och jag somnade. Och jag log.