Vad gör man när man är hur lycklig som helst och ändå så orkar man inte le? När hela kroppen känns som ett enda stort vakuum som lägger ett tungt lock över helgens glädje i att få vara lediga tillsammans. Måndag. Måndagsmorgon i vanlig ordning med de vanliga sysslorna medan båda två tänkte på helgen. Sen blir allt liksom bara blä. Solen skiner, det är jättevarmt ute, jag tänker att ja, jag kan gå ut och promenera länge, långsamt, bli piggare. Inte lika trött. Inte lika förbaskat trött. Men inser att man har favoritjoggingskorna på jobbet och allting faller igen.

Sätter sig ute på balkongen istället och läser ut och påbörjar andra och tredje delen i Millenium-trilogin. Trettio grader visar termometern och det är hett som i en masugn. En bra, sen lunch eller tidig middag, inspirationletandes efter veckans middagar på internet och mer läsning i solen. Tänker på hur underbart det vore att åka till en sandstrand med en lika varm sol som här mot solväggen där det läar, och vara borta i en vecka eller mer. Jag fyller år om en vecka precis och nu ser jag bara på den dagen med trötta, likgiltiga ögon. Varför är jag inte glad?

Jag vet inte vad det är. Om det är PMS, bihålorna som gnäller, pollen, att jag håller på att bli förkyld, huvudet som fått för lite vatten under dagen, kroppen som inte tränat lika mycket som jag skulle önskat, att helgen bara helt enkelt är slut och att de två dagarna så nära intill ersatts av en ny vecka. Det är vår ute, solen skiner, bofinken sjunger, koltrasten sjunger; man kan gå ut i vårjackan utan att frysa. Så varför är jag inte sprudlande jätteglad? Åka till jobbet och få miljoners med kramar av de små liven och skratta och prata med alla kollegor, vara ute och busa, rastvakta, åka hem och träna och slutligen komma hem till en middag och en man. Min man. Min fantastiska man.

Idag är helt enkelt bara en sådan dag där jag inte är glad. Jag är inte ledsen heller. Jag är bara... inte glad. Nu ska jag och träna i alla fall. Min favoritklass. Hoppas det känns bättre efteråt. Det behövs verkligen lite glädjeenergi i blodådrorna just nu.

 

Mamma

11 april 2016 19:07

<3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Påsken är här och alla barnen Isaksson är samlade med sina respektive. Jag har suttit ute i stugan mot solväggen och halstrat korv med mina nära en förmiddag när solen sken. Ansiktet värmdes upp av vårsol och av deras skratt och historier. Sedan sp...

  Livet rullar vidare. Vi arbetar båda två som förskolepedagoger, lärare, lärarassistenter, elevassistenter, resurs, extra resurs, resurspedagog, fritidspedagog... Vikarier alltså. Det är faktiskt väldigt roligt och man kan i stor mån välja sin ege...

Igår träffade jag en stor valp-Rottweiler som var så fruktansvärt fin med tjock, härlig päls och som tryckte sig mot mig när jag kliade honom på rumpan. Det fick mig att vela ta upp erbjudandet om vaccination mot min extrema kattallergi, vilket går...

Klockan är bara lite över 22 men vi och jag har legat i sängen sedan bastun som blev en lång dusch halv nio. Bastun startade inte, den jäkeln. Eller den startade men den blev inte varm. Så mycket att vänja sig vid och lära sig när man just flyttat in...

Vi tar allt en dag i taget. Även om de mentala listorna är långa, fyllda med text och saker att bocka av en efter en. Jag älskar listor. Alltid gjort. Aldrig varit tillräckligt strukturerad för att ha koll på dem, men vad gör det, listorna skrivs änd...