Texten nedanför är kopierad från Camilla Läckbergs blogg och frågestund, vilket för mig var så himla underbart skrivet så jag lånar helt enkelt texten och skriver in den här. För det är verkligen så det är, så det känns, trots att jag redan "visste" det fick jag mig en ögonöppnare. Jag vill inte vara en författare, jag vill vara en som förmedlar historier och som trollbinder människor med det jag skrivit.

Hur behåller man motivationen att skriva en hel bok?

Ja, är ju lite det som skiljer agnarna från vetet. Många därute vill skriva böcker, men har inte tålamodet och envisheten att faktiskt göra det. För det är ett långt projekt, där man sakta, sida för sida, bygger upp en hel berättelse. Det tar upp till ett år att effektivt skriva en bok, och det krävs ett speciellt psyke att klara av att genomföra ett så långsiktigt projekt. Det är samma som att vissa är sprinters och vissa är maratonlöpare. Du måste vara en mental maratonlöpare för att klara av att skriva en bok.

Men tricket är att inte se berget framför sig. Jag kan också känna mig överväldigad ibland när jag påbörjar en ny bok, för jag vet hur stort och högt det berget är och vet hur mycket jobb som ligger framför mig innan jag når toppen. Men då tar man det bit för bit. Basstation för basstation. Jag sätter upp dagsmål, och veckomål och månadsmål för antal sidor. Jag tänker inte att: ”nu ska jag skriva 400 sidor närmsta halvåret.” Utan jag tänker ”nu ska jag skriva minst 25 sidor den här veckan.”  Eller ”idag ska jag skriva minst fem sidor”.

Och tänk så här. Om du sätter målet ”jag ska skriva EN sida per dag” – jag på ett år har du 365 boksidor. Det är en rätt tjock bok….   Men ja, det finns inga genvägar. Du måste klara av att sitta där, timme ut och timme in, dag efter dag. Utan någon annan ”belöning” än att du ser sidantalet växa och känner historien utveckla sig. Klarar du inte det – ja då kommer du inte att skriva några böcker. Så är det bara.

Och fundera också på vad du vill. Vill du skriva böcker och berätta historier? Eller vill du vara ”författare”. Krimförfattaren Elisabeth George uttrycker precis detta i sin bok om skrivande ”Skriv på”. Hon säger att man ska ställa sig frågan: ”Do you want do be a writer or do you want to be an author?”  Om du drömmer om att bli författare för att du ser framför dig långa signeringsköer, miljoner på banken, djupa samtal i TV-soffan med Malou von Sivers, eller hur du svävar runt i en paljettklänning i Let’s Dance – ja då kommer du aldrig bli en författare.

Man måste älska skrivandet, vilja berätta en historia, klara av alla timmar i isolering hemma utan minsta spår av glamour och bekräftelse. När jag började skriva hade jag aldrig i mina vildaste fantasier kunnat drömma om den enorma framgång jag skulle få med mina böcker. Min dröm var att få ägna mig åt min passion, att skriva – och ja, att kunna försörja mig på det.

Och vi räknade på det, och kom fram till att eftersom vi första åren jag skrev klarade att dra runt vårt hushåll på min dåvarande mans lön, plus min föräldrapenning som då var ca 10.000 kronor i månaden tror jag – så hade målet ”försörja mig” uppnåtts den dag jag kunde dra in 10.000 i månaden netto på mitt skrivande per månad. Så såg min dröm och min målsättning ut. Allt annat var bonus, och jag hade aldrig ens tänkt tanken att det skulle kunna bli som det faktiskt blev.

Taggar: #bokskrivande #böcker #skriva #författare #novell #bok #camillaläckberg #isprinsessan #fjällbacka #drömmar #kapitel #silversvärdsätten