2015

Gjorde du något 2015 som du aldrig gjort förut? Jag fick tillsvidaretjänst som barnskötare, något jag inte trodde att jag skulle tycka om så mycket som jag gör. En miljon kramar om dagen och barn att busa med, att lära ut, att lära sig från, och ibland ha några små fingrar som pillar i ens hår. "Snälla, får jag göra en frisyr på dig?" Gah. 

Genomdrev du någon stor förändring? Vi flyttade till en ny lägenhet, Johan började jobba dagtid och jag fick tillsvidaretjänst i barnskötarbranschen, vilket gav oss eftermiddagar och helger tillsammans för första gången på fyra år. Lyckan i att vakna upp klockan nio en lördag och inse att Johan ligger bredvid mig är svårslagen. Dock önskar man ju numera att helgerna var åtminstone en dag längre, hehe... :-)

Vilket datum från år 2015 kommer du alltid att minnas? Den femte juni när jag satt i soffan och grinade (och skrattade) med ett juvelprytt ringfinger och den tjugosjunde juli när vi lät resten av världen veta det. 

Vilka länder besökte du? Vi åkte på kryssning till Helsingfors, sedan reste vi hem till Norrbotten för ett par veckor, följt av Göteborg. Ingen charter i år, men det sparar vi till nästa år... alltså, ja, i år. I år åker vi. 2016, det kommer ta länge att lära sig säga det. Johan fyller 30 och vi har varit tillsammans i fem år. Så förhoppningarna är höga om en riktig superresa, drömmarna om Australien ligger kvar.

Bästa köpet? Jag har dragit ner på shoppandet rejält och är nu faktiskt väldigt nöjd med hur bra jag lyckas hålla i pengarna när jag är på stan. Men det bästa köpet jag gjorde var nog min sportbehå, aldrig varit så nöjd med en sådan förut, och träningsskorna som gav mig fina löpturer sommaren igenom. Jag sprang fem kilometer på 25.06 dagen innan jag började jobba i höstas. Nu börjar jakten igen! Mina nya glasögon var också helt fantastiska. Och min jacka...

Gjorde någonting dig riktigt glad? Att få vara med Johan. Gud, vad han gör mig glad. Varje dag. Att vakna bredvid honom, att bli omhållen, så små saker som kan kännas så himla bra i hjärtat. Det var kärlek vid första ögonkastet och den växer sig bara större. Att umgås med min släkt där hemma i norr, höra deras historier, episoder från deras vardag, skratta med farmor tills tårarna rinner. Att bli kramad av så många barn, att få höra hur härlig jag är av små tindrande sexårsögon. I de stunderna vill jag ha ett helt dussin egna.   

Saknar du något under år 2015 som du vill ha år 2016? Att vi får en egen lägenhet, åh.

Vad önskar du att du gjort mindre? Stressat. Annars försöker jag att inte tänka efter så mycket på de dåliga sakerna, för då fläckar de ner allt det bra. Jag är en extremt lättstressad människa och jag försöker jobba med det, men det är svårt, jättesvårt. I vår släkt har vi känslorna i magen och så fort någonting händer utöver det normala, det vanliga, så känns det rejält. Betydligt lättare när man i grunden redan är stressad...

Favoritprogram på TV? Netflix...? 2015 var nog året där jag såg minst på teve någonsin. Netflix, streamade serier och spel däremot, det fyllde vår teveskärm.

Bästa boken du läste i år? Alltid Du. Annars har jag de flesta av mina favoritböcker i bokhyllan eller på vinden hos mamma, böcker jag kan läsa hur många gånger som helst, och jag har nämnt dem alla så många gånger redan. Vid nästa utvärdering för 2016 hoppas jag kunna säga "min egen". Det är också någonting jag jobbar med, strävar mot - att våga, att släppa taget om allt det perfektionistiska som aldrig har funnits i annat än för mitt skrivande, min rädsla att misslyckas, att höra att den är så jävla värdelös. Jag tror på mig själv, tror på det jag skriver, men samtidigt är jag så präglad av jantelagen hemma i Kalix där man måste vara som alla andra. Farmor är min idol, hon går med huvudet högt förbi alla som opponerar sig i hennes skugga, blundar för sånt självkänslan inte behöver veta. Världens grymmaste tant, det är min farmor det.

Största musikaliska upptäckten? Future World Music. Spiritual Awakening, alltså det är tidernas bästa låt, trots fem tusen lyssningar. Och keltisk musik. Och Lindsey Stirling. Att Mass Effect finns på Spotify. Årets mest spelade låt, ni kan ju gissa vilken det blev? An End Once And For All. Alltid, alltid den.

Vad var din största framgång på jobbet 2015? Ehm... att jag blev uppskattad för mitt fina arbete och blev belönad med en tillsvidaretjänst. Det är jag evigt tacksam för.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Jag var nöjd, helt enkelt. Mer nöjd än någonsin. Jag slutade bry mig om att alltid platta håret, för det är fint när det är lite lockar i det, när vinden leker med det utan att det tyngs ner av hårspray och massor av jox, att inte alltid ha linser. Jag blev mer och mer en sådan där messy hair don't care-människa, och vilken befrielse det var att inse det. Att sluta göra det andra vill att jag ska göra, och bara vara mig själv. Det jag ser i Johans ögon varje dag är bevis nog, jag behöver inte gilla-markeringar på Instagram för att veta att jag duger (även om det såklart är kul att höra).

Vad spenderade du mest pengar på? Jag vet faktiskt inte, det har jag inte tänkt på. Sparande, räkningar, uteluncher, nöjen, jag tänkte inte så mycket på det. Jag lever inte som en kung, men är det något jag vill ha sådär riktigt mycket så köper jag det. Är det något större, dyrare, så låter jag det gå ett par dagar, en vecka, två veckor, och är känslan densamma så köper jag den då. Och är det semester, solen värmer, jag varken röker eller dricker hål i plånboken, så kan jag faktiskt köpa mig den där kappan eller kokboken.

Vilken är din största insikt under 2015? Det där om att jag inte längre gör det alla andra tycker att jag ska göra eller borde göra "bara för att alla andra gör det", att jag istället sätter mitt eget välmående först (äntligen!). Jag har slutat låtsas om att jag tycker att ljudliga, berusade AW med gamla jobbkompisar som jag ändå aldrig träffar längre är kul, för det är det inte. Jag sitter hellre hemma hos någon och dricker te eller tar ett glas vin och pratar i normal ton så man hör vad man säger och hör det man tänker. Att jag är den där fisken mot strömmen och alltid kommer vara henne, och att det är okej. Att jag verkligen är en Highly Sensitive Person som behöver lugna miljöer efter en hektisk dag på jobbet, att min energi inte alltid räcker till att först arbeta, sedan dricka vin inne i stan. Det är knappt att den räcker till att träna efter att jag gått hem för dagen. Att jag helt enkelt bara är människa.

Vad är du peppad för inför nästa år? Att få åka utomlands med Johan till sommaren, att se fram emot det, planera, längta. Att köpa en lägenhet - nu ska vi bannemig hitta en egen, passa på när vi båda har heltidsjobb. Att fylla tjugotre tänker jag på med skräckblandad förtjusning. Min barnlängtan får kliva åt sidan för någonting annat; någonting mer. Jag ser fram emot att upptäcka delar av världen och vår omgivning som vi inte tidigare gjort. Vi pratar om dem, om våra barn, men de får komma senare. Nuet är för värdefullt för att inte levas till fullo. Vi har här och nu, det är det enda som vi vet med all säkerhet. Låt det inte gå till spillo. Låt det inte kastas bort.

Vi, tillsammans. Ända sedan den där dagen. Vi stod där, tittade på varandra. Och jag visste, kände. Var har du varit hela mitt liv?  

Han berikade mitt liv med färg. Att spela mig igenom Mass Effect berikade mig med insikt. Tid. Tid är det mest värdefulla vi har, och jag blir ledsen när jag tänker på att all tid i världen inte kommer vara nog för att jag ska tröttna på att leva tillsammans med honom. Men jag ska inte tänka så. Jag ska tänka på idag. Vi har idag. Vi har löften om morgondagen. Vi har varandra. Den bästa gåvan någon kan få. ♥

Jag tänker inte längre be om ursäkt för saker jag tänker, känner eller tror på. Det här är ju jag. Och jag är en hopplös romantiker, en gammal själ, en ung tjej med glitter i ögonen som älskar att skriva, en sådan där som blir glad av allt det vackra där ute, stort som smått.

"Love knows no limit to it's endurance, no end to it's trust, no fading of it's hope; it can outlast everything. Love still stands when all else has fallen."

Det här är jag. 

 

Lena

1 januari 2016 23:44

hej
så intressant att läsa din årssammanfattning. Jag tror att det är rätt nyttigt att gå igenom året på nåt vis och det sättet är bra. Jag har gjort en nästan likadan, välkommen in att läsa
Mortuta

http://www.mortuta.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Påsken är här och alla barnen Isaksson är samlade med sina respektive. Jag har suttit ute i stugan mot solväggen och halstrat korv med mina nära en förmiddag när solen sken. Ansiktet värmdes upp av vårsol och av deras skratt och historier. Sedan sp...

  Livet rullar vidare. Vi arbetar båda två som förskolepedagoger, lärare, lärarassistenter, elevassistenter, resurs, extra resurs, resurspedagog, fritidspedagog... Vikarier alltså. Det är faktiskt väldigt roligt och man kan i stor mån välja sin ege...

Igår träffade jag en stor valp-Rottweiler som var så fruktansvärt fin med tjock, härlig päls och som tryckte sig mot mig när jag kliade honom på rumpan. Det fick mig att vela ta upp erbjudandet om vaccination mot min extrema kattallergi, vilket går...

Klockan är bara lite över 22 men vi och jag har legat i sängen sedan bastun som blev en lång dusch halv nio. Bastun startade inte, den jäkeln. Eller den startade men den blev inte varm. Så mycket att vänja sig vid och lära sig när man just flyttat in...

Vi tar allt en dag i taget. Även om de mentala listorna är långa, fyllda med text och saker att bocka av en efter en. Jag älskar listor. Alltid gjort. Aldrig varit tillräckligt strukturerad för att ha koll på dem, men vad gör det, listorna skrivs änd...