Nu har jag, med lite hjälp av Games stora konkursutförsäljning, spenderat alla mina förkylningsdagar i soffan med Uncharted 1, 2 och 3 varav det sista slutade igår. Jag har följt Nathan Drake genom halva världen i jakten på Francis Drakes gömda skatter, genom öken, djungel, sand och hav. Genom nya förhållanden, krossade förhållanden, avsked, återseenden och tillbakablickar.

Och jag insåg en grej medan jag tumlade runt med alla spel. Kanske lite feberyra ovanpå allt det där, men ändå.

Att vara tillsammans med Nate skulle inte vara någon barnlek. Han är en rastlös själ, en ständig sökare. Även om han ville vara så trogen så skulle han aldrig kunna förbli det, det är inte hans grej. Han skulle fortfarande åka iväg på sina resor, vara borta i veckor, månader i sträck med dålig täckning. Att vara hans fru skulle vara ett liv i ständig oro för hur han mår och vad han gör och han skulle komma hem med samma brand i ögonen som han hade när han for, och sedan efter ett par dagar eller veckor hemma skulle han åka iväg igen. 

Familjelivet är ingenting för Nathan Drake. Och den enda kvinna på jorden som skulle passa ihop med honom och vice versa, och inte utan bråk, heta diskussioner och gräl, är Lara Croft. De skulle förmodligen resa tillsammans. Från början helt vänskapligt - så gott det går att vara vän med en tjurskallig, humorfylld och rätt egocentrisk individ. De skulle bråka om vem som skulle leda expeditionen, vem som skulle göra vad, och sedan skulle de hamna i säng med varandra. Det är ofrånkomligt. De är för lika och för olika för att det helt enkelt skulle hända.

Och de skulle inse, Nate skulle inse, att den glöden han alltid har haft i sina grå ögon bara kan flamma upp till en riktig fågel Fenix för Lara Croft. Ingen annan. Så även om han hade en fru där hemma, barn - men barn kommer han aldrig skaffa så länge han inte byter livsstil och det lär han inte göra, den sortens liv är för tråkigt för honom just nu. Även om han hade allt det, så skulle de tumla i säng. Det är så han är. Flera gånger om. De skulle gräva sig in så djupt in i varandra att de skalat bort allting annat som inte handlade om henne och honom, men inte ens då skulle de kunna vara tillsammans. Inte ens hon. Men de skulle passa ihop. Han och hon. Hon och han. Var de än gick skulle de dela samma utandning, samma syn på saker och ting, samma ofrånkomliga äventyrslusta.

Men det skulle aldrig bli mer än så. Nate skulle förföra henne, flirta med henne, det är klart att han skulle för han är både charmig och snygg och en man med normala behov. Han skulle dö för henne. Han skulle rädda henne. Men han skulle aldrig kunna vara med henne så mycket som en vanlig människa där hemma valde att vara med sin partner. Det är inte hans grej. Han vill ha kakan och han vill äta den.

Han skulle dö ensam någonstans, antingen på en expedition eller vilandes i ett skabbigt hotell mellan två expeditioner. Han skulle inte ha någon som sörjde för honom när han dog, ingen laglig avkomma eller familjemedlem. Lara Croft skulle gå på hans begravning, likaså Sully, om han överlevde, och hans gamla kärlek Elena som var den där ständigt oroande frun där hemma.

Lara Croft skulle vara den enda som kände honom, utan och innan, den enda som någonsin känt hans hjärta pulsera mellan sina fingrar. 

Och hon skulle stå där och tänka, inte för första gången, "tänk om". Men Nate kunde inte. Han var inte sån. Och det vet hon. Det vet de alla. Så de skulle stå där, medan kistan innehållande vad än de kunde hitta av honom eller bara tom luft med massa minnen, och se medan han sänktes ner under jorden medan hans liv åkte förbi i en strid ström av dessa minnesbilder. Han skulle dö lika envis, rastlös och tjurskallig som han alltid varit. Det finns inget annat liv för honom. Och det är så han måste dö.

 

Micke

24 juni 2015 08:19

Jaha ... och vad är det för fel på Xbox nu'rå??

PS: Lara Craft behöver ingen som skyddar henne. :)

/M

http://zeunertz.bloggplatsen.se

Jennie Written Things

24 juni 2015 12:52

Uncharted finns inte till Xbox ju, och som den sanna Tomb Raider-fantasten jag är måste jag ju prova bägge delarna ;-)

Nej, det är sant. Men alla behöver någon att dela högt och lågt, skratt och sorg med, till och med supertanten Lara! Jag tror att de skulle komplettera varandra ganska så perfekt om de fick chansen. Vilket drömscenario, haha. Och till hösten släppt Uncharted 4 och Rise of the Tomb Raider, snacka om förväntningar :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Påsken är här och alla barnen Isaksson är samlade med sina respektive. Jag har suttit ute i stugan mot solväggen och halstrat korv med mina nära en förmiddag när solen sken. Ansiktet värmdes upp av vårsol och av deras skratt och historier. Sedan sp...

  Livet rullar vidare. Vi arbetar båda två som förskolepedagoger, lärare, lärarassistenter, elevassistenter, resurs, extra resurs, resurspedagog, fritidspedagog... Vikarier alltså. Det är faktiskt väldigt roligt och man kan i stor mån välja sin ege...

Igår träffade jag en stor valp-Rottweiler som var så fruktansvärt fin med tjock, härlig päls och som tryckte sig mot mig när jag kliade honom på rumpan. Det fick mig att vela ta upp erbjudandet om vaccination mot min extrema kattallergi, vilket går...

Klockan är bara lite över 22 men vi och jag har legat i sängen sedan bastun som blev en lång dusch halv nio. Bastun startade inte, den jäkeln. Eller den startade men den blev inte varm. Så mycket att vänja sig vid och lära sig när man just flyttat in...

Vi tar allt en dag i taget. Även om de mentala listorna är långa, fyllda med text och saker att bocka av en efter en. Jag älskar listor. Alltid gjort. Aldrig varit tillräckligt strukturerad för att ha koll på dem, men vad gör det, listorna skrivs änd...