Hej!

Jobb idag igen, denna gången halva passet i cc och halva i terminalen, så snart incheckningsdags för den här damen. Iklädd min bästa sekreterarlook såklart, haha. Nu har det kommit så många nya att det inte ens finns platser kvar för alla, det är fullt när D-passarna som börjar 11:45 kommer in. Man får leta sig en plats bland de andra avdelningarna... men jag kurade ner mig i hörnet längst bort, skönt tycker jag, här sitter jag gärna i fortsättningen också. Magen känns helt okej såhär dags. Var in på Hälsokraft igår och rådfrågade dem efter något som hjälper magen då jag har hiskerlig halsbränna, magkatarr, illamående, ont i magen, sur mage och IBS. De rekommenderade Silicea, kiselgel som smakar sten men som redan har lugnat magen betydligt. Inne på dag två nu, så jag tänkte försöka hålla er uppdaterade på den fronten.

Jag vet att det är fler än mig som har problem med magen. Bara på jobbet, i "min" utbildningsgrupp, är det tre, fyra stycken med magkatarr eller andra magrelaterade problem. Vi delar på omeprazol och stöttande ord när det gör ont. Konstigt vad stress egentligen kan göra. Jag vet att det är stressrelaterat, alltihop. Jag är en perfektionist med för höga förväntningar på mig själv, jobbar järnet för annars tror jag att jag inte duger och att andra ska tro att jag inte gör det heller, att jag inte duger i deras ögon. Jag vill ju visa att jag kan! Men jobbar jag för hårt säger magen ifrån, det går inte, jag blir så himla illamående och får ångest av stressen, och ångest av att jag inte KAN köra på i samma tempo. Igår när jag for hem förväntade jag mig att Johan skulle skälla på mig och tycka sämre om mig för att jag mådde dåligt och inte kunde arbeta. Knäppt, men så har det alltid varit :) antar att det är dags att släppa på de höga förväntningarna. Ingen förväntar sig ändå att jag ska vara bäst. Och bäst tänker jag inte bli, det kan jag inte, det orkar jag inte. Men jag gör så gott jag kan och jag försöker, mer än så kan jag inte göra.

Så nu hoppas jag verkligen att Silicea hjälper mig mot en bättre magkänsla!

Hej!

Sitter på jobbet fram till 20.00 Massor av strul idag med kunder som ringer in och gapar :( kallar mig inkompetent utan säljutbildning, dum i huvudet, trögfattad... men sen kommer det några guldkorn och man blir glad igen. Någorlunda glad i alla fall. Usch vad man blir irriterad när någon hoppar på en med massa dumma ord när man inte gjort någonting fel, bevisen finns ju i bokningen och på bokningens anteckningar...

Jag räknar ner tills jag slutar för då blir det hem och äta plättar som Johan håller på att laga, sååå sugen jag är på det. Sedan bums i säng och uppstigning före fasen imorgon bitti för jobb fram till 16:00. Det har utlyst en strejk här i stan, bussarna kommer bli inställda imorgon och tunnelbanans röda linje på torsdag. Ska bli kul att se hur man tar sig till jobbet då... vilket man såklart måste, börjar samma tid som vanligt. Det kunde ha varit värre. Jag kunde ha bott i Norsborg där det inte går tunnelbana alls... lite långt att gå ett par mil såhär på morgonen hehe ;) Som tur är stannar tunnelbanan en halvmil ifrån jobbet och vi får promenera i värsta fall. Likt 250.000 andra röda-linje-åkare. This will be fun!

Äntligen ledighet samtidigt som fina fina!!! Ledig lördag blev sovmorgon, liggandes i sängen till två, sedan in till stan för att råda bot på ett plötsligt sug efter en mixer/blender. Senaste numret av Topphälsa har gett mig världens dille på smoothies och raw food, speciellt grönsaker. Vår mixer lämnades hemma i Kalix men nu är vi ägare till en ny fräsig manick som ska få stå för frukosten imorgon. Och jag ska sen laga lax och vårprimörer (sade jag grönsaker???) till middag, inspiration efter senaste numret av Mersmak ;)

Har även börjat nosa bland osthyllorna på matvaruaffärerna. Blåmögel, brie, bitmögel, get, får... Att något så oförutsett kan vara så ruskigt gott - senaste inköpet blev vitmögelost som jag smaskade på nyss. Tänkte bjuda Johan på middag ute men vi halkade in på Max och knaprade i oss 14.000 kalorier eller nåt, men hehe, ibland får man unna sig. När magen och blodsockret skriker slänger man i sig det som finns närmast till hands och det råkade vara vår kära kompis Max... Sedan vidare mot Stureplan, Humlegården och sittandes i solen och prata om allt och ingenting.

En helt underbar dag har jag haft trots att jag klippte av skosnörena på Johans nya skor och fortfarande lider av lite dåligy samvete efter gårdagens blunder på jobbet ;) Men men jobb pratar vi inte om när vi är lediga, det finns gott om tid till att irritera sig på det under veckorna. Ännu en ledig dag väntar och sen är det inte länge kvar till vi får besök hemifrån!!! Så härliga nyheter!!! Kaaaan inte veckan gå lite fortare :)

Hej!

Jobbat idag 07:45-16:00. Satt bredvid mina utbildningskompisar och en annan kille, en stereotypisk Stockholmare, precis sådär man tänker att en Stockholmare ser ut. Vi började småprata och han sade att han höll på att kolla efter en handväska åt sin flickvän. Very well tänkte jag och öppnade munnen för att säga att jag hittade massor av fina väskor där vi bodde, alltså här i Gubbängen, men han hann före och vinklade skärmen åt mitt håll: "Jag håller på att kolla på en sån här Michael Kors.Hon älskar honom och hans väskor så jag tänkte att då köper jag henne en."

Men lägg aaaav... Vet ni ens hur mycket en MK-väska kostar?!?! Jag får fasen ett livslångt medlemsskap på Sats för det väskorna kostar i princip om man överdriver lite. Jag sjönk tillbaka på min plats och sade ingenting på en lång stund. Tänkte på varför alla skrattar när jag säger att jag inte är någon storstadsmänniska över huvudtaget. Tänkte på min djupa önskan att hitta mig ett Hem. Jag blev av med mitt hem förra vintern. Mina föräldrar skildes. Bara sådär. Pappa ville sälja huset, mamma flyttade därifrån, Johan kom hem och jag flyttade in med honom. I hans lägenhet. Jag älskade den lägenheten. Men jag visste att Johan ville därifrån, bort från Kalix, så jag kunde inte sätta ner rumpan ordentligt, lämna mina fingeravtryck så mycket som jag skulle velat. Men det var mitt hem. Mitt nya hem.

Sedan flyttade vi. Bytte lägenhet. Johan ville byta stad. Inte jag. Jag ville inreda min nya lägenhet. Vår nya lägenhet. Men Johan sade alltid att det inte var någon idé om vi kanske skulle flytta snart igen. Så jag lät det vara. Vi kastade in våra möbler och det fick duga. Jag älskade den lägenheten också. Det var hemma, fast ändå inte, jag kunde inte slappna av. Vi skulle ju ändå snart flytta.

Och nu är vi här. I en främmande stad, i en lägenhet som börjar bli vårt hem. Men jag kan inte slappna av här heller. Den är inte vår. Vi kommer ändå inte bo här så länge. Jag vill bara ha en fast plats att bo på. Att slå mig ner på, att veta att tapeterna och golven och gardinerna är våra egna. Att sovrummet är inrett precis som vi vill ha det. Att vi bor där för att vi bor där och inte under tiden vi väntar på framtiden. Det är nuet vi lever i. Vi är inte garanterade mer än de andetag vi andas in. Ett hem. Ett eget hem. Med Johan. Vårt hem. Våra val.

Jag vill så gärna ha ett eget hem. En plats att finnas på, en plats att ta hand om, att utvecklas på, en plats att vila på. Jag förlorade mitt barndomshem där jag är född och uppvuxen på. Ibland saknar jag huset så jag blir galen även om jag vet att mina föräldrar blev lyckligare på varsitt håll, med dina liv. Men ibland vill jag inte bli mer vuxen. Ibland vill jag inte vara stor, utan liten, hemma i huset i Nyborg en sommardag när vädret är på topp, ytterdörren står öppen, pappa klipper gräset och mamma och Johanna sitter ute på farstun.

Egentligen när jag sitter där själv, lyssnar på den svartvita flugsnapparen som bor i ett av de fem träden mittemot, mitt mellan huset och den gamla ladugårdene. Någon klipper gräset på avstånd. Flugorna surrar. Grannens barn ropar "mamma". Ett hem. Mitt hem. Det var mitt hem en gång. Jag vill verkligen ha ett Hem. Sååå mycket. Med Johan. Och jag trivs verkligen inte här i den här okända, stora stan. Jag går vilse i mig själv. Den jag är gömmer sig i skuggan av min kropp, där det inte känns fullt så jobbigt att vara en del av det som händer runtomkring.

Jag känner inte igen mig själv. Varför är sockret högt hela tiden? Varför har jag migrän vareviga dag, och ont i magen när jag vaknar? Varför är Johans famn det enda stället jag känner mig trygg på? Jag vill inte att det ska vara så. Jag vill må bra, ha det bra. Men jag vill inte flytta hem och lämna Johan här, vill inte flytta hem och ta honom med mig redan nu när jag vet vad han tycker om att åka tillbaja. Jag vet bara ingenting just nu.Vet bara att huvudet värker och magen känns alldeles spänd. Jag är ingen storstadsbo. Jag försöker allt vad jag kan. Men jag är så jävla rädd att misslyckas, att inte klara av det. Så jävla sjukt idiotiskt jätterädd.

Hej!

Smaka på Stockholm idag igen, tog en mörk klänning på mig med smala axelband, lite foundation "för det är ju inbyggd spf 15 i den" jo tjena en sisådär fem sex timmar senare är jag röööd som en kräfta... Första gången för i sommar som vi har tid att verkligen vara ute så då passar man ju på. Promenerade till Djurgården och allt. Men jäääklar vad det svider!!! Röd ner till handlederna, bak på ryggen och ansiktet, jamen hej räkan! Haha! Skrattade medlidande åt en jobbkompis som såg likadan ut för ett par veckor sen men tji fick jag. Aj aj aj! Aldrig ute igen utan solskyddsfaktor alltså.... :) hehe.

Ingen mer mandelstöld idag men dock lite ehum smekandes på en yngre farmorhöft uuuäääh för jag fattade inte att Johan hade gått iväg och jag var fullt fokuserad på att prata med glass-göraren att jag inte märkte nåt. Hahaha som vi skrattade, tur hon hade humor i alla fall. Men sååå pinsamt, jag tror jag dör! Och Johan stod en meter därifrån och bara wtf vad GÖR du?! Hahahaha åååh. :) Men glassen var god och likaså strömmingshamburgaren, och jordgubbarna + mandlarna med vispad grädde tidigare imorse. Solen sken, ett prinsessbröllop hägrade och värmen var mer än välkommen. UNDERBAR dag ihop med världens finaste Johan!!!

Hej!

Hemma efter en lång-för-mig-dag ute med både jobb och nöjen. Först en härlig försovning på en timme fyfan, sen jobb till fem, och så Smaka på Stockholms-ätande i Kungsträdgården. Jag åt libanesiskt och en belgisk våffla med nutella, sockersmet, sockerfyllning, socker i allmänhet och sockerglaserade jordgubbar, mums ;) Sen fick jag grus i ögonen av en tjej som uppträdde och som sjöng massa långsamma ballader hon själv hade gjort. Usch så fint. Var tvungen torka mig i ögonen ett par gånger... :) vilken röst ... Helt underbart vackert. Gjorde mig även skyldig till mitt första brott som ingen såg förutom jag och mitt samvete, fy vad hemskt. Köpte två förpackningar brända mandlar och jag råkade ta tre utan att veta om det... Sen har Johan fått mitt jobb på Frevis också, det jag skrev om för ett par månader sen? Japp, han fick det. Han inte bara tog det framför näsan på mig, han fick det!!! Mitt jobb! Haha! Åh vad jag skrattade :) min typiska otur.

Och nu ligger jag nedbäddad i sängen i Old Man Meadow (Johan2s ord) efter en kväll ute med Johan1 och hans gamla klasskompisar på en bar någonstans i Gamla stan. Bärs med grabbarna hehe. Trött som tusan så nu blir det att vänta in Johan och sova. Bjuder på en bild från tidigare i veckan också. Det har liksom hänt en grej med mitt hår efter det, vad det är får ni gissa för att så småningom se.... ;) Trevlig helg!!!

Hej!

Hmmm en grej jag funderat rätt mycket på är att om man ska jobba som lärare, utbildare, doktor eller annan överordnare, borde man inte vara rätt bra på sitt jobb då? Jag jobbar ju inte som polis om jag inte vet hur man använder en batong. Jag opererar inte en människa med hjärncancer om jag är städare på sjukhuset och jag utbildar inte en hel klass med elever i årskurs sju när jag just gick ut högstadiet ;) Haha. Och man jobbar inte som lärare om det redan finns åtta andra i samma klass! Jag är inte avundsjuk, jag är jävligt bitter bara! KAN MAN INTE SITT JOBB UTAN OCH INNAN SKA MAN INTE UTBILDA ANDRA!!!

Åh vad jag saknar kalixkontoret!!! 'Kan inte ni alla fina fina komma hit och ta över!!! Jag saknar skratten och människorna och allt allt allt. The rules of this mansion is sooo fucked up!!