Alltså jag är så trött så det inte är SANT. Jag däckar klockan nio varje kväll. Helt färdig. Orkar bara lyfta bebisvikter på gymmet numera, får vääärldens puls när jag anstränger mig och blir yr. Jag åt ju bara järntabletterna i två veckor i höstas och sen blev jag förkyld och har inte börjat med dem igen, men jag tror det är fler vitaminbrister som huserar i min kropp. Selen, Magnesium, D-vitamin tex. Jag har aldrig vägt så mycket som jag gör nu och min kost har inte förändrats. Får nog ringa husläkaren. För såhär jäkla trött kan man inte vara... det är bara så svårt att ta sig för att ringa :-(

Jag har ju min årliga kontroll av diabetesen i slutet på februari. Där testar de ju det mesta, men jag ska nog be dem kolla diverse vitaminer och mineral-nivåer också. Bara för att gå till botten med det. Jag gick ju igenom en operation i mars förra året och har inte riktigt varit mig själv sedan dess. Eller jo, i omgångar, men så kommer det såna här dagar och veckor då jag är redo att däcka och sova i en månad i sträck, zzzz. Fast vissa dagar är jag så sprudlande full av energi att jag orkar 60-70 kilo i benpressen och springa flera kilometer, blodet kokar av explosivitet... hmmm. Ja ja det var inte det jag tänkte skriva, men som vanligt drar tankarna iväg när jag sätter fingrarna över tangentbordet och de får liksom styra allt. Jag lutar mig bara tillbaka i vår ack så sköna soffa och andas djupa andetag. Bloggen är terapi på sitt sätt det också.

Nu har jag i alla fall tryckt en tallrik med kokt broccoli och massa citronpeppar mmmm, druckit grönt te och ätit smörstekta surdegsfrallor (bröden blir så krispigt goda) med leverpastej på. Imorgon har vi konferens hela dagen så jag får väl trycka i mig lite magnesiumtillskott eller min multivitamin-kvinna så jag kan prestera på topp under mina två sista dagar. Min chef vill gärna ha kvar mig men hon hade inte hört något av den högre chefen ännu... Så vi får se. Ikväll ska jag i alla fall njuta av min fina man och nya avsnitt av Sons of Anarchy.

Gårdagskvällen spenderade han på gymmet medan jag låg hemma och myste i en renbäddad säng framför Life och Planet Earth och var trött som tusan hehe. David Atterborough och Henrik Ekman är fantastiska berättare och dessa program visar verkligen livet ur ett annorlunda perspektiv och med ledorden "Life will found a way". Visste ni tex att det finns en centimeterstor ödla med vattenavvisande hud som sover på vattnet? Att han inte kan drunkna? Att en basilisk i Brasilien kan springa på vattnet och att en del fiskar kan flyga och att det finns en grodsort i Afrika som kan förvandla sig själv till en studsboll och dunsta femhundra meter nerför ett berg utan att ta skada? Antecknar någon? Ingen? Jag kan då garantera att det är bra mycket bättre än meningslösa skitprogram som Sex and the City och One Three Hill i alla fall ;-)

Taggar: #diabetes #blogg #träning #hälsa #trött #seg #vitaminer #life #planet #earth #jorden #beautiful #inspiration #tv #tips #program #serier #sonsofanarchy #ledig #jobb

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Påsken är här och alla barnen Isaksson är samlade med sina respektive. Jag har suttit ute i stugan mot solväggen och halstrat korv med mina nära en förmiddag när solen sken. Ansiktet värmdes upp av vårsol och av deras skratt och historier. Sedan sp...

  Livet rullar vidare. Vi arbetar båda två som förskolepedagoger, lärare, lärarassistenter, elevassistenter, resurs, extra resurs, resurspedagog, fritidspedagog... Vikarier alltså. Det är faktiskt väldigt roligt och man kan i stor mån välja sin ege...

Igår träffade jag en stor valp-Rottweiler som var så fruktansvärt fin med tjock, härlig päls och som tryckte sig mot mig när jag kliade honom på rumpan. Det fick mig att vela ta upp erbjudandet om vaccination mot min extrema kattallergi, vilket går...

Klockan är bara lite över 22 men vi och jag har legat i sängen sedan bastun som blev en lång dusch halv nio. Bastun startade inte, den jäkeln. Eller den startade men den blev inte varm. Så mycket att vänja sig vid och lära sig när man just flyttat in...

Vi tar allt en dag i taget. Även om de mentala listorna är långa, fyllda med text och saker att bocka av en efter en. Jag älskar listor. Alltid gjort. Aldrig varit tillräckligt strukturerad för att ha koll på dem, men vad gör det, listorna skrivs änd...